Vi måste nyansera påståenden om hederskulturen och frikoppla den från specifika bilder vi har om hur den ser ut, skriver Mariam Ismail Daoud.
Vi måste nyansera påståenden om hederskulturen och frikoppla den från specifika bilder vi har om hur den ser ut, skriver Mariam Ismail Daoud.

En del hävdar att man sviker förortskvinnorna om man inte talar om hedersförtrycket som ett enskilt problem för vissa grupper och viss religion. Men detta ökar splittringen i samhället och gör de kvinnor, flickor och män som lever under detta förtryck en otjänst, skriver Mariam Ismail Daoud.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Det finns idag kvinnor, flickor, pojkar och män vars liv inskränks av moralpoliser som kontrollerar vad de gör. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen, som allt från klädval till och vem man umgås med – till livsval som utbildning, jobb och vem man gifter sig med. Kontrollen kan utföras av en grupp familjemedlemmar som i värsta fall väljer att döda den som bryter mot familjens vilja eller gruppens normer.

LÄS MER: Debatt: Det brinner i mig när jag ser hur lata vi blir av städhjälp

Detta i ett av världens jämställda länder, Sverige. Det är helt oacceptabelt. För mig är det självklart att vi måste göra allt vi kan för att bryta sönder förtryckande och ojämlika sociala strukturer som begränsar, skadar och ibland även dödar kvinnor och män. Hedersförtryck är ett hot mot oss alla och de grundläggande demokratiska rättigheter och friheter som vårt samhälle vilar på.

Vi vet att våldet är omfattande, att det är dödligt och att det får konsekvenser. Och vi vet att det förekommer i alla åldrar, samhällsklasser, bostadsområden, yrken och existerar oberoende av kulturell och religiös tillhörighet. Trots det söker många en alltför enkel förklaring att förstå̊ våldet och förtryck i hederns namn. Diskussionen landar allt för ofta i religion eller utpekande av redan stigmatiserande grupper i samhället.

LÄS MER: DEBATT: Liberal: ”Enkla jobb” handlar om att få det första jobbet

En del debattörer hävdar att man sviker förortskvinnorna om man inte talar om hedersförtrycket som ett enskilt problem för vissa grupper och viss religion. Men att peka ut exempelvis förorten eller särskilda religiösa grupper ökar splittringen i samhället och gör de kvinnor, flickor och män som lever under detta förtryck i andra delar av våra städer eller med en annan religion en otjänst.

Därför menar jag att man måste nyansera påståenden om hederskulturen och frikoppla den från specifika bilder vi har om hur den ser ut. Vi kan inte tala om och tillskriva hedersvåldets och förtrycket bara ett ansikte, utan tvärtom måste problematiken synliggöras utifrån hela samhället.

Se bara på likheterna mellan den hederskultur i förorterna som drabbar ”invandrarkvinnor” och situationer och mönster som lika gärna skulle kunna uppstå i etniskt svenska och nationalistiska grupperingar på yttersta högerkanten. Retoriken, kontrollen och förtrycket mot kvinnorna är detsamma. Vi kan till exempel anta att den svenska kvinna som blir tillsammans med en invandrare skulle betraktas som en ”hora” och ”förrädare” precis som den utrikesfödda kvinnan som blir tillsammans med den svenska killen ses. Självfallet kan religiös moral hjälpa till att legitimera hedersnormer, som exempelvis synen på sex utanför äktenskapet, arrangerade äktenskap eller syn på homosexualitet.

Samhället behöver vägar ur våldet, och för det krävs det att vi ser och tala om hedersvåldet utifrån samhällets patriarkala system, förtrycket, klassamhället och inte minst, det ekonomiska förtrycket som är en bärande pelare. Det är först när vi tar itu med de strukturer och normer, värderingar som låter våldet fortgå och inte ser hedersvåldet som en enskild handling – utan som orsakas av patriarkala maktstrukturer med systematiskt förtryck och kontroll – först då närmar vi oss lösningar och åtgärder.

Mariam Ismail Daoud

Fakta om debattören

  • Arbetar som jämställdhets- och integrationssamordnare en ideell organisation
  • 32 år gammal
  • Bor i Malmö

Fakta om debatten

Enligt FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar handlar det om upp till 5 000 kvinnor årligen som mördas av sina närstående för att återupprätta familjens heder. Men mörkertalet är stort och enligt Amnesty International dokumenteras årligen 1 000 fall enbart i Pakistan. Antalet hedersmord tycks öka.

De flesta hedersmord begås i muslimska länder. Förekomsten av muslimska hedersmord dateras till förislamsk tid, men det finn inget stöd för hedersmord i islam.

 

Källa: Amnesty

LÄS MER: Vill du också nå ut till en miljonpublik? Läs här om hur du debatterar i Metro.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset