Hanna Varmaz, från Trelleborg, mobbades och kränktes i två år.
Hanna Varmaz, från Trelleborg, mobbades och kränktes i två år.
Samhälle TT

Elaka kommentarer, utfrysning och slag – det är vardag för många unga. Det senaste året har var fjärde elev kränkts av en annan elev i skolan, enligt stiftelsen Friends.

En som vet hur det känns är 14-åriga Hanna Varmaz.

Dagarna var fyllda med sorg, tårar och ångest. Det var ett helvete att trampa in på skolan, säger hon.

I två års tid mobbades och kränktes Hanna Varmaz, från Trelleborg, tills hon i sjuan bytte till en annan skola.

Det började med kränkande ord, som att jag var ful. Sedan gick det över till ord om mitt ursprung eller min religion. Jag fick också knuffar och slag varje dag. Samtidigt stod de andra i klassen och tittade på helt tysta eller så skrattade de.

Elever utsätts ofta

Hanna Varmaz är långt ifrån ensam om att ha utsatts för kränkningar i skolmiljö. Det senaste året har 25 procent av alla barn och unga kränkts av andra elever, visar en kartläggning från antimobbningsorganisationen Friends. Totalt har 43 337 elever från förskolan till niondeklass deltagit i undersökningen.

Man blir frustrerad över tanken på att det finns kunskap, att vi har en av världens starkaste lagstiftningar och ändå så utsätts så här många barn varje år. Barn som nu absolut inte vill gå till skolan om en eller två veckor, säger generalsekreteraren Carolina Engström.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ser två saker att göra: Anställa mer personal, vilket redan gjorts, och att sprida kunskap på skolorna om hur man hanterar den här typen av frågor.

Det måste finnas tillräckligt många vuxna med tid, fler vuxna där eleverna finns, så som i korridorer och andra platser. Att anställa fler är en grund för att bygga trygga miljöer, säger Fridolin.

Vanligast är att eleverna trakasseras för etnicitet, sexuell läggning eller funktionsvariationer. Enligt Friends är problemen med kränkningar skolans största utmaning och de får förödande konsekvenser.

Går att förhindra

Drygt ett barn i veckan tar sitt liv och bland många finns en historik av mobbning. Det här går att förhindra men då måste skolor, skolpersonal, elever och föräldrar vara engagerade och arbeta tillsammans, säger Carolina Engström.

I rapporten uppger också tio procent av eleverna att de blivit utsatta för kränkningar från vuxna. Hanna Varmaz har inte varit med om det, men hon säger att varken elever eller personal på skolan gjort tillräckligt för att hjälpa henne.

Lärarna menade att det inte var så allvarligt och att mobbaren skämtade med mig, medan andra elever såg allt och inte gjorde något. Så det var skönt att byta skola för nu så tar lärarna verkligen eleverna på allvar och agerar vid minsta lilla, säger hon.

Kräver trygghetslyft

Enligt Carolina Engström varierar stödet från skola till skola och hon anser att frågan måste tas mer på allvar.

Det behövs på nationell nivå göras ett trygghetslyft, som att vi hade ett mattelyft eller ett läslyft. Att man delar ut statliga medel till kommunerna för att jobba med det här. Så att skolor kan bedriva ett arbete som alla tjänar på i längden, säger hon.

Om knappt två veckor börjar Hanna Varmaz i nian. I dag mår hon bättre, men hon blir ledsen över tanken på alla som fortfarande utsätts.

Jag tog mig igenom perioden för att jag började blogga och skrev om mina känslor. Jag fick mycket hjälp av läsarna, som fick mig att förstå att jag inte var ensam. Så mitt tips är att försöka prata med någon och göra saker du mår bra av. Det har hjälpt mig, säger hon.
Hanna Varmaz, från Trelleborg, mobbades och kränktes i två år.
Hanna Varmaz, från Trelleborg, mobbades och kränktes i två år.
Tjejer i årskurs 6–9 utsätts i större utsträckning än killar för mobbning, 27 procent respektive 16 procent, enligt Friends. Arkivbild.
Tjejer i årskurs 6–9 utsätts i större utsträckning än killar för mobbning, 27 procent respektive 16 procent, enligt Friends. Arkivbild.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset