Livsskriser ger näring åt Sigge Eklunds romaner

Sigge Eklund är en ofrivillig författare som önskar att han har skrivit sin sista bok. Anledningen är att hans romaner är baserade på erfarenheter som han helst hade velat vara utan.
– Alla mina fyra romaner är resultatet är fyra väldigt konkreta kriser. Jag har skrivit dem för att försöka förstå vad som hänt. Nu hoppas jag att jag aldrig mer får anledning att skriva en roman, säger Sigge Eklund.
Hans nya roman "Varulsvalsen" handlar om en nära anhörig som trots drömutbildning och småbarn plötsligt dras in i ett tungt drogmissbruk. De närstående känner sig maktlösa eftersom "Rebecka" vägrar att söka behandling. Till sist blir de så desperata att de försöker kidnappa "Rebecka" för att få henne att lägga av med drogerna.

"Varulvsvalsen" belyser hur dåligt omgivningen mådde. Det måste ha varit jobbig läsning för "Rebecka"?
– Ja, men samtidigt var det en viktig del i tillfrisknandet att se hur vi upplevde det. En missbrukare är ju per definition självupptagen och boken fick den här personen att se att allt bryts ned av att en person mår dåligt, att allting kretsar kring den personens misär.

En kidnapping låter som en drastisk behandlingsmetod.
– Ja, men vi bedömde det som så att vi antingen skulle kidnappa den här personen och rädda den - eller också skulle vi förlora den personen för alltid. Eftersom vi kände att vi inte hade något stöd av myndigheterna fanns det bara en sak att göra.

Är du besviken över att ni inte fick hjälp?
– Nej, det är svårt att vara kritiskt mot det. Man kan ju inte komma upp på en myndighet och säga: " Hej, skulle ni kunna stänga in den här personen mot hennes vilja?". De måste ju göra en utredning, som måste gå via länsrätten, där det ska bedömas om personen är farlig för sig själv eller samhället. Det är en jävligt komplicerad process.

Men ni lyckades göra den här personen drogfri?
– Jag vet faktiskt inte om det var vi. Vi kanske förvärrade situationen genom att desperat jaga och försöka övertyga. Det finns inget riktigt svar på det. I vårt fall hade personen en trygg bakgrund och lyckades därför vara en del av de få procenten som lyckas ta sig ur ett missbruk. Det är svårt att veta varför vissa personer lyckas och andra inte. Jag är väldigt nyfiken på svaret.

Du har skrivit dagbok sedan du var 9 år. Är "Varulvsvalsen" baserad på dagboksanteckningar?
– Den är helt baserad på dagboken. Själv har jag egentligen inte något minne av att jag skrivit den. Mina tidiga böcker kan jag känna stolhet över att ha arbetat fram, men den här tillkom i panik på något sätt, ett sätt att försöka få kontroll över situationen. Det låter ju pretentiöst, men den skrev verkligen sig själv.

Är dagboksskrivandet ett behov?
– Jo, en person som lyckas vara närvarande har inget behov av att sitta uppe och skriva tre timmar på natten för att beskriva dagen som gick. Men jag skriver mindre sedan jag fick barn. Om det ramlar ned ett glas mjölk på golvet eller barnen är magsjuka så är det är väldigt konkreta och akuta händelser. Det är inte så mycket att teoretisera om och jag känner spontant att jag inte har samma behov av att kartlägga något kaos. Livets stora utmaning nu ligger i att skapa fungerande vardagsrutiner.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset