Rohingyas som lever i ett ingemansland korsar en flod med mat från lokalbefolkningen i Bangladesh, grannlandet till Burma.
Rohingyas som lever i ett ingemansland korsar en flod med mat från lokalbefolkningen i Bangladesh, grannlandet till Burma.

De senaste veckorna har medier rapporterat om hur tusentals rohingyer har flytt från Burma till bland annat Bangladesh efter militärens övergrepp mot folkgruppen. Men hur startade det, vem är Aung Sang Suu Kyi och varför kan våldet inte stoppas? Metro reder ut frågorna.

1. Det här är folkgruppen rohingya

I Burma betraktas rohingyer som en icke-inhemsk befolkning för att de är muslimer och inte buddhister. 75 procent av Burmas 52,4 miljoner invånare är just buddhister.

1982 gjordes rohingyas statslösa, vilket innebär att de saknar medborgarskap. Efter det har de varit utsatta för förföljelser från extremistiska buddhistiska kretsar vilket har lett till bland annat våldtäkter och dödligt våld. Rohingyas har även förnekats grundläggande rättigheter.

Människorättsaktivister har liknat förföljelserna mot folkgruppen som ett pågående långsamt folkmord.

I början av september kom nyheten att omkring 87 000 rohingyer flytt från Burma till grannlandet Bangladesh efter våldsamheter i delstaten Rakhine. Nu tros över 370 000 människor ha flytt till landet.

 

2. Därför attackeras rohingyas nu

Den 25 augusti i år attackerade en slags våldsgrupp 30 stycken polisposteringar. Gruppen tros bestå av rohingyas. Kristina Jelmin som är verksamhetsansvarig på Svenska Burmakommittén förklarar att regeringen i Burma har sagt att majoriteten av rohingyas är terrorister och därför ska alla rohingyas drivas ut ur landet.

Militären i Burma hävdar att de genomför insatser mot ”extremterrorister” och de skyller våldsamheterna på gerillagrupper.

Kristina Jelmin berättar att militären själv förklarar att det är en slags upprensningsaktion för att hitta terroristerna. Men de 370 000 personer som har flytt har berättat att militären går in i byar, omringar och bränner hus och skjuter civila som försöker fly, förklarar Kristina Jelmin.

FN:s säkerhetsråd fördömer våldet i Burma och FN kallar nu krisen i Burma för en etnisk rensning.

LÄS MER: Överbefolkade läger efter flyktingvåg

Aung San Suu Kyi håller ett tal i Oslo 2012 när hon formellt tar emot Nobels fredspris efter att ha tilldelats det 1991.

3. Det här är Aung Sang Suu Kyi 

Aung Sang Suu Kyi är Burmas ledare. I slutet av 80-talet grundade hon partiet National League for Democracy, NLD (Nationella förbundet för demokrati) och blev dess generalsekreterare. 1990 vann NLD valet i Burma men militärdiktaturen vägrade att lämna över makten till partiet. Istället satte militären henne i husarrest 1989 och hon har till och från suttit inlåst i husarrest fram till november 2010.

2015 vann NLD valet och landet styrs idag av NLD och presidenten Htin Kyaw som är barndomsvän till Aung Sang Suu Kyi. Men landet styrs indirekt av Aung Sang Suu Kyi.

Aung Sang Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin kamp för demokrati i Burma. Men trots oroligheterna i landet har hon inte fördömt det som sker i landet nu. Flera människorättsorganisationer och ledare, däribland Malala Yousafzai uppmanar Aung Sang Suu Kyi att säga ifrån. Det finns även de som vill att hennes fredspris ska tas tillbaka.

4. Varför kan inte NLD bara stoppa våldet?

– För de har egentligen ingen officiell makt över vad militären gör eftersom det är en maktdelning i Burma, säger Kristina Jelmin vid Svenska Burmakommittén.

Kristina Jelmin förklarar att Aung Sang Suu Kyi tog över makten förra året inom ramen för den konstitution som militärdiktaturen skrev några år tidigare. Förutom att den säger att militären är oberoende så har militären även viktiga poster i regeringen. Burma har alltså en maktdelning mellan militären och en civil regering.

– NLD skulle ändå kunna fördöma våldet och gå ut och säga att det är fel att förfölja människor på grund av deras religion, säger Kristina Jelmin vid Svenska burmankommittén, men det har alltså inte skett än. Istället har ledaren rättfärdigat militärens våld för att de ska hitta terroristerna förklarar Kristina Jelmin.

LÄS MER: Kritiken växer mot Burmas Suu Kyi

5. Vad händer härnäst?

Nästa vecka, den 19 september ska Burmas ledare Aung Sang Suu Kyi hålla ett tv-sänt tal till nationen. Det kommer handla om nationell försoning och fred, enligt regeringstalesmannen Zaw Htay.

 

Källor: Nationalencyklopedin, TT och Svenska Burmakommittén.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset