YH-mässan

Hur mår Sveriges studenter egentligen?

Det är lätt att glömma bort sig själv bland tentor, extrajobb och kårliv. Hinner vi överhuvudtaget ta hand om oss själva där emellan? Metro Student tog sig ett snack med Saco Studentråd och Sveriges förenade studentkårer, för att reda ut hur studenternas tillvaro egentligen ser ut.

Enligt en undersökning av CSN upplever 57 procent av studenterna att de ofta känner sig trötta eller hängiga, en tredjedel känner sig ensamma eller deppiga, och hela 70 procent känner sig stressade.
– På Saco har vi fått lära oss att det är ganska många som faktiskt inte bryr sig om studenternas ­fysiska och psykiska hälsa. Högutbildade personer har statistiken på sin sida, och mår bättre livet ut. De lever längre och tjänar bättre. Det gör att många beslutsfattare tänker att några år av oro och stress i plugget inte är så farligt, berättar Johannes Danielsson, ordförande för Saco Studentråd.

Det är först när ekonomin tas in i diskussionen om studenthälsan som politikerna börjar intressera sig för frågan, förklarar han. Det är väldigt dyrt att ha personer som mår dåligt på jobbet, är mindre produktiva och har hög sjukfrånvaro. Att grunda med en stressig studietid skapar knappast rätt förutsättningar för ett stabilt arbetsliv.
– Vi måste sluta se på ohälsan som att det är några festande tjugoåringar som mår lite dåligt, utan att det här är en fråga om studenter som kan få bestående men, säger Johannes Danielsson.

Kvinnor som studerar är betydligt mer stressade än män, något Johannes Danielsson tror beror på samhället i stort.
– En källa till stress bland kvinnor är att man känner press kring studieprestationen, vilket säkert grundar sig på jargongen att tjejerna ska vara duktiga och killarna ska vara sköna. Det här är ju någonting som avspeglar samhället i stort. Det är oftast kvinnor som mår sämst på högskolan, men det kan även bero på att fler studerande kvinnor än män är föräldrar och att studenter med barn generellt har det sämre, berättar han. 

Rebecka Stenkvist är ordförande för SFS, Sveriges förenade studentkårer, och menar att förutsättningarna för ett bra och hälsosamt studentliv är alldeles för få:
– Vi måste börja ta hand om studenterna och ge dem bättre förutsättningar. Vi måste ge våra studenter en trygg ekonomi, ett tryggt boende, en bra studiesituation med tydliga förväntningar.

SFS driver just nu kampanjen #heltsjukt, i hopp om en förbättrad sjukförsäkring för de studenter som mår som sämst.
– Studenter kan inte vara deltidssjukskrivna, vilket gör att många hoppar av plugget helt eller tar ut sig ännu mer. Vi har 30 karensdagar och vår sjukförsäkring kopplad till studiemedlet, vilket betyder att de som inte tar studiemedel inte är försäkrade. Det är helt sjukt. För att man ska kunna ha ett hälsosamt liv måste du ha ett ordentligt försäkringsskydd, vilket många studenter saknar. Studenter är en grupp i samhället som mår sämre än många andra, och som dessutom har ett sämre socialt skyddsnät. Det är oerhört problematiskt, förklarar Rebecka.

Johannes Danielsson på Saco Studentråd tror också att ett bättre försäkringsskydd skulle skingra studenternas orosmoln avsevärt. Att få in mer lärarledd tid, lära ut bättre studietekniker och förbättra studenternas ekonomiska situation tror han också är ett steg i rätt riktning. För att hjälpa de studenter som redan mår dåligt gäller det att förbättra studenthälsan, göra sjukförsäkringen tydligare och bättre samt fördela ut rehabiliteringsansvaret. Klarar man inte av sina studier ska man få hjälp, och det ska vara tydligt av vem hjälpen ska komma ifrån.
– Unga människor mår ­sämre psykiskt nu än tidigare. Arbetsmarknadsläget har förändrats och är helt annorlunda efter 90-talskrisen. Många studenter vet inte alls vad de ska göra efter examen, om de över huvud taget kommer få ett jobb, vilket förmodligen spär på stressen inför tentorna och framtiden. Eftersom att vi tar in större grupper till högskolan i dag, och främst grupper som tidigare inte studerat på högskolan, har många ett sämre utgångsläge, vilket säkert påverkar statistiken, förklarar han. 

Själv tror Johannes Danielsson att socialt umgänge och träning är parametrar som kan dra upp studenthälsan. Som att satsa mer på infrastruktur och sociala miljöer, och införa ett friskvårdsbidrag för unga.
– Vi får inte glömma bort att 70 ­procent av de som studerar ­upplever att de mår bra eller mycket bra. Studenter i Sverige har det förmodligen ­bättre än i andra länder, men det ­betyder ­verkligen inte att vi ska nöja oss, ­avslutar han.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset