Jag läser den friande domen i det så kallade barnläkarmålet där lilla Linnéas tragiska död kom att reduceras till 103 sidor kemisk och farmakologisk analys.

Efter tre års vetenskaplig granskning av en rad experter slår nu domstolen fast att Rättsmedicinalverkets metoder och resultat inte är tillförlitliga. Enligt provsvaren ska Linnéa ha haft 2 000 mikrogram av narkosmedlet tiopental per gram lårblod.

Domstolen anser dock att endast drygt 10 mikrogram kan anses vara bevisat med säkerhet. Tingsrättens dom är välskriven och även en lekman kan följa de extremt komplicerade vetenskapliga resonemangen. Här staplas utlåtanden och vittnesmål från professorer, läkare och kemister på var-andra. Deras slutsatser går dock rejält isär.
Rättsmedicinalverkets experter medger vissa brister men står i övrigt fast vid sina resultat. Kritiken mot deras vetenskapliga metoder från annat håll går dock i motsatt riktning.

Ett av försvarets expertvittnen, en professor som är ackrediterad att granska just laboratorieverksamhet, dömer ut metoderna och säger att ”bristerna är allvarliga”. Tingsrätten skriver i sin dom: ”Det bör sägas att analysresultat normalt inte blir föremål för en sådan ingående granskning som här har skett”.
 I en värld där naturvetenskapliga bevis får en alltmer framträdande roll för rättsväsendet så ställer sig då varje vän av ordning frågan: Hur tillförlitliga är egentligen de provsvar som i andra rättsfall är avgörande för att människor frias eller fälls? För oavsett vem av dessa experter som har rätt så handlar det ju i slutändan om att resultaten ska vara så vattentäta att de håller som bevis i domstol – vilket de onekligen inte har gjort när de har granskats under lupp i detta fall.

När Linnéa kom till världen så vägde hon 850 gram. Hon nöddöptes två dagar senare och fick därefter tillbringa resten av sitt liv med slangar, operationer, medicinering och respiratorer. Att hon blev felmedicinerad en av sina första dagar i livet är konstaterat men vad som egentligen hände när hon dog tre månader senare vet vi alltså inte i dag – trots all denna teknik och vetenskap som vi annars sätter en så enastående hög tilltro till.

+ Diktaturer rasar samman. Lycka till – den här gången Libyens folk!
- Hur skulle TV 3:s ”Lyxfällan” ha hanterat Greklands ekonomi?

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset