Kartan som visar hur liten yta med solpaneler som krävs för tillgodose jordens förbrukning av el är korrekt. Problemet är att genomföra det i verkligheten.

Skärmdump/Twitter
Bilden är hämtad ur en  examensuppsats från 2005 skriven av Nadine May vid Braunschweigs tekniska universitet.
 
Det finns enligt denna 3,49 mijoner kvadratkilometer mark som skulle vara lämplig för solel i Nordafrika. 
 
Beräkningen utgår från att det går att utvinna 250 gigawatt-timmar per kvadratkilometer. Skule hela ytan täckas med paneler skulle det generera att en total elproduktion på 872 500 terawatt-timmar per år. Hela världens totala förbrukning är 16 076 terawatt-timmar per år, enligt statistik från 2004.
 
De röda rutorna visar hur stor yta för kraftverk som hade räckt för att tillgodose elförbrukningen i världen 2004 (254 km x 254 km), de dåvarande EU-medlemsländerna (110 km x 110 km) och Tyskland (45 km x 45 km).
 
Solelsexperten Björn Karlsson är professor i energiteknik vid Mälardalens högskola. Han konstaterar att uträkningarna i exemplet är riktiga – men säger att han är ”känd för att inte tycka om sådana exempel”. 
 
– Jag gillar inte det. Informationen är vilseledande i den meningen att de framställer det som enkelt att försörja jorden med solel, säger han.
 
Potentialen i solenergin är oändlig. Problemet är att ta tillvara på den på ett ekonomiskt hållbart sätt, menar Björn Karlsson. Det största hindret för att bygga stora solcellsparker i Sahara är att transportera elen långa sträckor.
 
– Här handlar det om att leda elen genom flera politiskt instabila länder. Ingen skulle dra en ledning genom Libyen i dag, säger Björn Karlsson.
 
Och eftersom solinstrålningen på en ort varierar över tiden och måste lagras eller balanseras med andra energitekniker, exempelvis vattenkraft, menar han.
 
Det pågår ett stort seriöst projekt för att bygga gigantiska solkraftverk i Sahara. 2009 bildades Desertec Industrial Initiative, en sammanslutning av företag, däribland svensk-schweiziska ABB. Syftet är att förse Europa med solel från Mellanöstern, Nordafrika och Medelhavseuropa.
 
Förhoppningen är att 15-20 procent av energibehovet ska vara täckt 2050.
 
– Förr tyckte jag att det var science fiction, men nu känns det realistiskt, säger Björn Karlsson.
 
Trots flera avhopp från projektet är flera tunga företag kvar: ABB, Deutsche Bank, Shell, Munich Re och Audi, skrev Elektroniktidningen tidigare i år.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset