I ett inlägg som har spridits snabbt på Facebok och Twitter jämförs Sveriges ekonomi åren 2005 och 2013. Men vad säger siffrorna egentligen? Metro har pratat med forskare och politiker för att reda ut begreppen kring den virala räkneövningen.

Här är bilden som sprids på sociala medier. Metro har granskat sifferexercisen.

Tabellen har delats över 8 000 gånger på Facebook och har retweetats hundratals gånger. Inlägget anger flera trovärdiga källor, bland annat SCB, Ekonomistyrningsverket och statens årsredovisningar. Ekonomifakta, som också nämns, är knutet till Svenskt näringsliv men hämtar i sin tur sina uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB).
 
Bakom tabellen döljer sig Peter Hägglund, pensionär i Laxne utanför Gnesta. Han fick statistiken från en vän på Facebook som i sin tur hade fått den från en annan vän. Metro har förgäves försökt nå personen som ursprungligen tagit fram siffrorna.
 
Peter Hägglund tyckte att siffrorna visade att utvecklingen i Sverige hade varit positiv, något han menar ofta glöms bort i sammanhanget.
–Jag är väldigt fascinerad hur man visualiserar saker och ting, så jag tog helt enkelt siffrorna och lade in dem i ett Excel-ark. Det blir mycket tydligare tycker jag, säger Peter Hägglund.
 
Han berättar att han inte kollade siffrorna innan han tog dem, men tyckte spontant att källhänvisningarna till bland annat Ekonomifakta och SCB kändes trovärdiga.
– Jag tog bara siffrorna som de var utan kritisk granskning. Men generellt sett för mycket politik på FB som inte leder någon vart. Det blir så tröttsamt att folk bara försöker frälsa sina egna, säger han.
  
Metro har fördjupat sig i statistiken för att ta reda på vad statistiken egentligen säger  och om siffrorna stämmer.
 
Stämmer siffrorna? 
En jämförelse med den officiella statistiken från bland annat SCB visar att siffrorna nästan stämmer. De är med andra ord inte är exakt samma som från officiellt håll, vilket kan ha en rad olika förklaringar, bland annat kan det handla om att olika mått använts, hur siffrorna har inflationsjusterats och så vidare. Verklligheten bakom siffrorna kan vara mångbottnad.
 
Siffrorna från det delade inlägget anges kursivt.
 
Sveriges befolkning
2005: 9 047 752
2013: 9 644 864

Uppgifterna stämmer med SCB:s statistik.
 
Genomsnittlig arbetslöshet
2005: 8,32 procent
2013: 7,51 procent
 
Siffrorna stämmer inte med SCB:s statistik, vilket kan bero på att statistiken från en viss månad eller period har angetts. Enligt SCB:s statistik var den genomsnittliga arbetslösheten 7,8 procent 2005 och 8,0 procent 2013 för hela befolkningen i åldern 15-74 år – med andra ord har en ökning på 0,2 procent. Och det är en så liten ökning att det inte går att säga att det är en faktisk skillnad, menar SCB:s utredare Peter Beijron. Med andra ord, det är inte en statistiskt säkerställd skillnad. SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15-74 år.
 
Antalet sysselsatta
2005: 4 384 500
2013: 4 698 000
 
Siffrorna stämmer inte riktigt. Enligt SCB var 4 347 600 sysselsatta år 2005. För 2013 var den siffran 4 704 700.
– Det ser ut som om de kan ha tagit ett tal från ett kvartal eller någon månad, säger Peter Beijron.
 
Samtidigt har befolkningen växt med nästan 600 000 invånare – vilket gör att antalet som arbetar blir fler. Ett mått för att fånga upp förändringen är sysselsättningsgraden. Om åldrarna 15-74 tas med i en sådan beräkning går det inte att slå fast någon skillnad mellan åren 2005 (65,2 procent) och 2013 (65,7 procent). 
 
En mätning som redovisar alla mellan 20 och 64 år – alltså personer som i högre grad förväntas arbeta – visar däremot att en större andel av befolkningen var i arbete 2013 än 2005. Siffran för 2005 var 78,1 och 79,8 för 2013 – vilket är statistiskt säkerställt, konstaterar Peter Beijron. 
 
Statsskulden
2005: 1 286,8 miljarder (40,7 procrent av BNP)
2013: 1 232,8  miljarder (34,2 procent av BNP)
 
Här stämmer siffrorna inte heller riktigt med officiella uträkningar. Och var siffrorna kommer ifrån är oklart, uppger SCB, men konstaterar att de kan vara inaktuella. Däremot skiljer det mer när det gäller statsskuldens andel av BNP. Riksgälden anger den siffran till 47 procent 2005 och 36 procent 2013. I Facebook- och Twitter-inlägget är de siffrorna 40,7 respektive 34,2.
 
”Jag kan tänka mig att den siffra de har använt för statsskulden inte är inflationsjusterad. När man jämför statsskulden med BNP blir det fel om man använder sig av en icke inflationsjusterad statsskuld men en inflationsjusterad BNP-siffra.”, skriver Johan Wikström på SCB:s avdelning för nationalräkenskaper.
 
I inlägget står det att alla siffrorna är inflationsjusterade. 
 
BNP
2005: 3 152,7 miljarder
2013: 3 604,0 miljarder
 
Enligt SCB:s utredare stämmer uppgifterna ”någorlunda bra”, men att det finns olika sätt att räkna på. ”Huruvida man ska använda ojusterade värden, kalenderkorrigerade värden eller säsongsrensade värden kan kanske diskuteras, men det påverkar väl inte så mycket i detta fall”, skriver Anders Jäder på SCB till Metro.
 
Svenska statens tillgångar
2005: 1 047 miljarder
2013: 1 410 miljarder
 
Vad som avses med Svenska statens tillgångar i tabellen är oklart. En jämförelse med Ekonomistyrningsverkets rapport om den statliga sektorn ger en ledtråd om att det kan röra sig om siffran för myndigheternas tillgångar. Gäller det den statliga sektorns samlade tillgångar var den 2951 miljarder 2005 och 3 902 miljarder 2013.
 
Antal företag
2005: 838 800
2013: 1 041 057
 
Företagandet har ökat under perioden 2005 och 2013, vilket också framgår av inlägget på Twitter och Facebook. Uppgifterna är tagna från Ekonomifakta som i sin tur har tagit uppgifterna från SCB:s företagardatabas. De gör vissa exkluderingar för ”att ge en mer rättvis bild”, exempelvis bostadsrättsföreningar och dödsbon.
 
Skatteintäkter
2005: 1334,4 miljarder (147 500 per capita)
2013: 1614,0 miljarder (167 360 per capita)
 
De totala skatteintäkterna stämmer med den statistik som finns i statens årsredovisning 2013 och ligger nära den som finns i redovisningen från 2005 (1 358,8 miljarder kronor).
 
Antalet utförsäkrade
2005: 20 000
2013: 17 000
 
Dessa siffror känner Försäkringskassan inte igen. Den maximala tiden en person kan vara i sjukförsäkringen är 2,5 år – de som nått det taket kallas ibland för utförsäkrade. Begreppet användes inte 2005, påpekar Försäkringskassan eftersom de nuvarande reglerna infördes i juli 2008. Under 2013 var det 11 683 personer som nådde maxgränsen, enligt Susan Ottosen, pressekreterare på Försäkringskassan.
 
Disponibel inkomst
2005: 176 200
2013: 197 000
 
Enligt Ekonomifakta var hushållens disponibla inkomster per capita 161 800 kronor 2005 och 195 800 kronor 2013. Dessa uppgifter är inflationsjusterade enligt 2013 års penningvärde och ”vissa beräkningar” har gjorts av Ekonomifakta. Siffrorna stämmer alltså inte med den vitala tabellen.

Experter: Sverige har klarat krisen bra

Nationalekonomerna Anders Forslund och Lennart Flood tycker att det finns många frågetecken kring statistiken. Samtidigt har Sverige klarat finanskrisen bättre än många andra länder i Europa.

Även om siffrorna i stora drag stämmer är det viktigare att relatera dem till något för att visa på en förändring, menar Anders Forslund, professor i nationalekonomi och biträdande generaldirektör vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Statsskulden relateras till BNP – men inte i andra fall, vilket gör det otydligt, menar han.
 
Och han ifrågasätter också om den ökade skatteintäkten ska ses som någonting positivt.
 
– Här betalas det mer in mer skatt – so what? Ska man bli glad eller ledsen att man betalar mycket skatt? Jag skulle tro att Gösta Bohman skulle bli ledsen att det betalas in mer skatt per capita, säger han.
 
Trots finans- och eurokriserna har Sverige klarat sig bra ekonomiskt, säger Anders Forslund. Det gäller också arbetslösheten – även om den är relativt hög. En del av det kan tillskrivas den förda politiken, menar han. Frågan är dock i vilken utsträckning.
 
– Det görs försök att rensa bort sådant som man inte direkt rår över, exempelvis hur konjunkturen har utvecklats utomlands. Men det är delvis ett gissningsarbete. Man vet åt vilket håll det har gått, men inte exakt hur mycket det påverkar, säger Anders Forslund.
 
Lennart Flood, professor vid handelshögskolan i Göteborg, tycker också att det finns en del frågetecken kring statistiken och hur den är presenterad, men att den trots allt visar att utvecklingen har varit positiv – trots den globala finanskrisen.
 
En förklaring är införandet av jobbskatteavdragen, menar Lennart Flood:
 
– Det råkade komma i samband med finanskrisen och innebar en kraftig ekonomisk stimulans för hushållen, säger han.
 
– Jag är väldigt förvånad över att Alliansen inte pekar mer på den exceptionellt kraftiga tillväxten vi har haft i Sverige.
 
En kritik som har framförts är att den ekonomiska tillväxten bara har kommit vissa till del. Hur ser du på det?
 
– Jag håller med om det. Men de som gynnas är väldigt många, det vill säga alla som jobbar, säger han.
 
Något som däremot inte framgår av tabellerna är att lägstanivåerna i ersättningssystemen – exempelvis sjukpenning, aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning – har länge varit oförändrade. 
 
– Det har i princip stått still sedan 1990-talet. Ett exempel är garantipensionen. För en ensamstående pensionär är den lägsta nivån cirka 7 000 kronor efter skatt. I Norge är ersättningen 15 000-16 000 kronor. Även om det är dyrare att leva och bo i Norge är det inte dubbelt så dyrt, säger Flood.
 
Sådana förhållanden kan användas som slagträ av de partier som stod utanför pensionsuppgörelsen 1994, då de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna kom överens., menar han. 
 
– Om jag spekulerar lite så har Sverigedemokraterna har en möjlighet att gå fram som ”pensionsparti” i valrörelsen, säger han.

Strömbäck: ”Ställer högre krav på källkritik”

Jesper Strömbäck, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, menar att kampen om verklighesbilden har blivit allt viktigare.

– Bilden av verkligheten avgör vilka förslag som framstår som mer eller mindre rimliga, säger han.
 
För 20 år sedan var verklighetsbilden mer samstämmig eftersom informationen nästan uteslutande kom från etablerade medier med ungefär samma nyhetsvärdering. I och med att fler människor i dag får information på sociala medier med ibland diffust ursprung blir den bilden mer spretig.
 
– Problemet är att auktoriteterna har försvagats. Och beroende på vilka vi följer i sociala medier får vi olika verklighetsbilder, säger han.
 
I det aktuella exemplet tycker Jesper Strömbäck att siffrorna och uppgifterna känns trovärdiga. Men för en person som får det delat i sitt flöde kan det vara svårt att tolka.
 
– Det ställer större krav på förmågan att vara källkritisk, menar Strömbäck. 
 
Samtidigt har viljan att vara just det försvagats.
 
– Det är jobbigt att ifrågasätta sin egenverklighetsuppfattning, säger han och menar att inlägget förmodligen delas bland likasinnade.

S: ”Felaktigheter och trivialiteter”

Max Elger, Socialdemokraternas budgetchef, kallar siffrorna i inlägget för ”felaktigheter och trivialiteter som helt missar de faktiska utmaningarna i svensk ekonomi”.

– Inlägget missar att skolresultaten sjunker som en sten, att regeringen har vänt stora överskott till underskott och att arbetslösheten har bitit sig fast, säger han.
 
Många ekonomer pekar på att Sverige har klarat finans- och eurokrisen på ett bra sätt. Vilken betydelse hade regeringens politik för det? 
 
– Sverige har överlevt den på ett mycket bättre sätt. Vi hade nämligen ett mycket bättre utgångsläge och regeringen hade mycket att ta av. Jag hade velat se betydligt fler effekter under den senaste åttaårsperioden, säger Max Elger.

M: Varken rätt siffror eller en tydlig avsändare

Sverige har utvecklats positivt – det har gått bra för Sverige. Samtidigt vill ju vi gå längre, säger Henrik von Sydow (M), ordförande i skatteutskottet, om uppgifterna på Facebook.

Många av siffrorna är felaktiga och svåra att tolka. Vad tycker du om den här typen av sifferövningar?
 
– Det ökar kraven på att vara transparent och tydlig – också på Twitter, säger han.
 
"Vi ligger inte bakom bilden som sprids på Twitter, vi har heller inte spridit den vidare då det varken är rätt siffror eller en tydlig avsändare", skriver Moderaternas pressekreterare Anna Lööf.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset