Hoppas att Phyllis McCormack på något sätt vet att hennes dikt femtio år efter att den skrevs skänkt glädje till tiotusentals svenskar, skriver Jack Werner.

En dikt om att åldras. Det låter inte direkt som någonting skamlösa snyltbloggare publicerar för att tjäna billiga klick, men ändå var det just en sådan som blev fjolårets tredje mest delade artikel alla kategorier. Detta enligt en sammanställning signerad Mediepodden, publicerad på Breakit.

LÄS MER: Facebook ruttnar bort – en fejklänk i taget

”Kvinnan dör på vårdhemmet – då hittar sjuksköterskan en lapp som rör alla till tårar” var rubriken, och den belönade klickfiskarsajten Newsner med 89 000 sociala medier-reaktioner. Storyn uppges vara att de anställda på ett ålderdomshem såg en gammal kvinna, tyst och till synes bitter, bli allt äldre, gråare och mer ointresserad av sin omvärld. Efter att hon till slut gått bort städade sköterskorna hennes rum, och hittade en dikt som enligt Newsner ”röde [sic] dem till tårar, men också fyllde deras hjärtan med ånger”. I dikten beskrev kvinnan sitt åldrande, sitt långa liv, och nu sin ensamhet och den trots allt unga flicka som fortfarande bodde kvar inuti henne. ”Om ni öppnar era ögon, systrar, så ser ni ej / bara en knarrig gammal gumma. Kom närmare, se Mig”, avslutas dikten.

Historien om den ensamma långvårdspatienten som i hemlighet skrev dikter är inte ny. Den har återberättats i decennier, i allt från Facebookstatusar till akademiska avhandlingar. Ja, den har till och med citerats i riksdagen, under en debatt om äldrevården i december 2011. Den sverigedemokratiska riksdagsledamoten Per Ramhorn använde den för att skildra sitt partis engagemang för de äldre, och menade även han att den var ”skriven av en gammal kvinna på ett sjukhem i Skottland och hittades efter hennes död”.

LÄS MER: Journalistiken befinner sig i en egen liten filterbubbla

Men detta är en vandringssägen. Visst skrevs dikten i Skottland, men inte alls av en patient. Efter att dikten blev viral 2014, då i en engelsk version om en gammal man, undersökte skotska tidningen Sunday Post dess historia. Tidningen upptäckte att den skrevs 1966 av sköterskan Phyllis McCormack, anställd på ett skotskt vårdhem. 1973 hamnade den i nyheterna, eftersom ett exemplar av dikten då hittades bland kvarlämningarna efter en gammal kvinna som dött på sjukhuset. ”Dikten skapade en sensation när vi publicerade den”, skriver Sunday Post och fortsätter: ”Vi tryckte upp tusentals kopior och gav bort dem. Folk fortsatte be om den i årtionden!” Sedan dess har dikten spritts på egen hand, och någonstans längs vägen har Phyllis dumpats och den gamla kvinnan har själv fått bli poeten. Det blev en bättre story så, och människan är en hänsynslös historieberättare. Genom berättelserna vi sprider skapar vi vår världsbild och knyter till oss vänner i emotionella nätverk. Ingenting – inte ens författaren själv – tillåts stå i vägen för den processen.

Allt vi kan göra är att hoppas att Phyllis McCormack på något sätt vet att hennes dikt, femtio år efter att den skrevs, genom en märklig omväg via en svensk klicksajt, skänkt glädje till tiotusentals svenskar.

+ Half-Life 3? Gabe Newell, chef för Valve och mannen bakom de legendariska spelen Half-Life och Half-Life 2, bekräftade i veckan att Valve jobbar på ett nytt singleplayerspel och dementerade inte att dess titel skulle innehålla en trea…

– Brus. 2017 är inte ens tre veckor gammalt och jag är redan trött på dess debatter.

LÄS MER: Bara en idiot får för sig att det finns ett enda sätt att skildra vår historia

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset