Fastighetsbranschen är ju en av landets största marknader, med några av landets största företag, men ändå luktar den helt enkelt lite konstigt. Just därför är det uppfriskande när det dyker upp lite nya idéer, skriver Jacob Bursell.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Den svenska marknaden för nyproduktion av bostäder har i åratal varit hemvist åt skojare. Jag har själv talat med en arkitekt på ett stort och seriöst kontor som berättade hur det har gått till: Byggherrar ger uppdrag åt arkitekten att rita något snofsigt med exklusiva material. Med sina fina arkitektritningar har man sedan först sålt in projektet till kommunen, och därefter till konsumenterna.

Sedan har bostäderna sålts, vilket i de senaste årens marknad inte var något större problem. Slutligen har byggherren återvänt till arkitekterna, och i praktiken begärt av dem att ta bort allt från husets exteriör som kostar pengar. Jag vet inte vad man ska kalla det, om inte lurendrejeri.

LÄS MER: Jacob Bursell: Delningsekonomin kan ge uppsving för hyresrätter

Exakt i vilken omfattning det här har skett är ju svårt att säga, men att döma av hur nya bostadshus ser ut är det väl inte allt för ovanligt. Fastighetsbranschen är ju en av landets största marknader, med några av landets största företag, men ändå luktar den helt enkelt lite konstigt. Just därför är det uppfriskande när det dyker upp lite nya idéer.

När byggaren Christofer Carlsson insåg att vanliga människor hade svårt att köpa nya bostäder, helt enkelt för att de inte fick några lån, ansåg han att något i branschen var lite skruvat. Den gängse affärsmodellen var ju att hålla bostadsrättsföreningarnas skulder nere, gärna genom att trixa med redovisningen, för att därigenom kunna sälja bostäderna extra dyrt. Detta tvingade dock konsumenten att ta på sig gigantiska lån.

Konsekvensen är att köparna får en nybyggd enrummare för typ 200 000 kronor

Men Christofer Carlsson vände upp- och ned på det där. Hans företag Well fastigheter byggde nyligen 117 nya bostäder i Stockholmsförorten Sollentuna. Men i stället för att låta konsumenten sitta på skulden, flyttades lånen till bostadsrättsföreningen. Sedan band man räntorna över tjugo år, med en inbyggd amorteringsplan.

LÄS MER: Jacob Bursell: Varför ska kommuner klara sig utan bidrag?

Konsekvensen är att köparna får en nybyggd enrummare för typ 200 000 kronor – ett belopp som många faktiskt kan spara ihop till själva. Självklart blev avgiften betydligt högre än vanligt, men så är också köparen skyddad mot stigande räntor.

Det kommer visa sig med åren hur bra den modellen verkligen är, men för många byggbolag måtte det vara uppfriskande med en konkurrent som också har kundens bästa för ögonen.

Jacob Bursell, Kapitalet.se

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset