"Hyperloop är alltså det vakuumpumpade röret genom vilket människor och gods ska kunna levitera fram i 1200 kilometer i timmen", skriver Jacob Bursell.
"Hyperloop är alltså det vakuumpumpade röret genom vilket människor och gods ska kunna levitera fram i 1200 kilometer i timmen", skriver Jacob Bursell.

Fyrtiotalisterna ska ha sina gyllene år, och välfärdskostnaderna som uppstår när de åren tar slut är ju inte helt blygsamma. Var hittar vi pengarna?, frågar sig Jacob Bursell

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Man får ibland känslan att vi svenskar kan se fram emot en pension i rännstenen. Nu är det nog inte fullt så allvarligt. Men att problemen hopar sig är nog ganska klarlagt. Fyrtiotalisterna ska ha sina gyllene år, och välfärdskostnaderna som uppstår när de åren tar slut är ju inte helt blygsamma. Var hittar vi pengarna?

Ett sätt att öka framtida inkomster är att investera. Konceptet är enkelt. Du köper en värmepump till huset. Den är dyr och det svider. Men så länge värdet på dina energibesparingar överträffar inköpskostnaden så gör du en vinst. Eller så investerar du i företaget som tillverkar värmepumpen, som i sin tur investerar i en bättre tillverkningsprocess. Och samma princip gäller för dig, som för samhället överlag. Ta Öresundsbron, som exempel. Den kostade runt 37 miljarder och avfärdades av många som galenskap. Men i efterhand tycks de samhällsekonomiska vinsterna redan ha överträffat kostnaderna med råge.

LÄS MER: Johan Norberg: Kapitalismen lever på att tjäna konsumenten

I veckans avsnitt av ”Kapitalet” gjorde vi en resa till Åland. Där hade vi hittat Hasse och Otto, två entreprenörer med en komiskt ambitiös idé. De vill bygga en Hyperloop mellan Helsingfors och Stockholm. Hyperloop är alltså det vakuumpumpade röret genom vilket människor och gods ska kunna levitera fram i 1200 kilometer i timmen. På pappret, i alla fall. Och visst, utan eftertanke är det ganska lätt att avfärda hela konceptet som futuristiskt Star Trek-trams. Åtminstone fram till i förra veckan, då ett dylikt leviterande magnettåg testkördes i den amerikanska öknen i 355 kilometer i timman. Det var för övrigt samma vecka som Trafikverket beslöt att det nog var bäst att strypa hastigheten på Sveriges kommande snabbtåg till 250 kilometer i timman. Så visionärt.

Varför byggde vi Öresundsbron? Jo, bland annat eftersom det är ekonomiskt smart med tätbefolkade regioner. Tillväxt, och så vidare. Bron kostade skjortan, men det var helt enkelt en investering.

LÄS MER: Elon Musk vill utveckla hyperloop-tekniken

Nu är vi möjligen inte intresserade av att åka rörpost till Finland. Jag är det, förvisso. Men inom Sveriges gränser vill vi åtminstone kunna röra oss. Med Hyperloop skulle en resa mellan Göteborg och Stockholm ta en halvtimma. Hela Sverige skulle med andra ord kunna bli en region. Fungerar det? Vi vet inte säkert, men beviset har vi inom bara ett par år. Så borde vi inte åtminstone utreda detta innan vi lägger flera hundra miljarder kronor på ett alldeles lagom långsamt tåg på räls med nedfallande kontaktledningar? Vi, som älskar utredningar?

Det är lätt att bli lite väl upphetsad över ny teknik, och kanske ska vi vara tacksamma över det gråa förnuftet i svensk offentlighet. Men å andra sidan. I förra veckan var Estlands statsminister Jüri Ratas i Los Angeles och undertecknade en avsiktsförklaring med Hyperloop One. Han vill utreda möjligheterna att bygga en anslutning mellan Helsingfors och Tallinn. Kom igen Sverige, ska vi inte vara med på… tåget?

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om hyperloop