Jacob Bursell skriver att det i bland är svårt att förstå sig på politik.
Jacob Bursell skriver att det i bland är svårt att förstå sig på politik.

Om hela utbildningstraditionen i slutändan ska vila på vetenskaplig grund, varför då ge företag fritt fram att erbjuda studiemiljöer som byggts ovanpå fabler?, frågar sig Jacob Bursell.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

I bland är politik lite svårt att begripa sig på. Ta det här med religiösa friskolor, som exempel. Hur är det ens möjligt att de existerar? Om hela utbildningstraditionen i slutändan ska vila på vetenskaplig grund, varför då ge företag fritt fram att erbjuda studiemiljöer som byggts ovanpå fabler?

Man får gissa att familjer som sätter barnen i religiösa skolor, nog från början ger just religionen ett stort utrymme i familjelivet. Just av det skälet vore det ju fint om åtminstone skolan kunde utgöra ett andningshål där barnen får en lite mer sekulär diet. Sedan kan de väl själva få välja.

LÄS MER: Jacob Bursell: Fastighetsbranschen luktar illa

Nu är ju inte alla skapta lika, och man får ju trots allt försöka acceptera förekomsten av olika åsikter. Men förekomsten av olika åsikter hindrade inte Sverige från att snickra ihop ett samhälle ovanpå en ganska sympatisk princip: att alla ungdomar skulle ges åtminstone ungefär lika goda chanser att utvecklas i livet.

Det är illa att skolplaner och betygssystem ibland förefaller vara lika långvariga som en italiensk regering.

Åsikter, åskådningssätt och förutsättningar särskilt föräldrarnas fick helt enkelt stå åt sidan några år, tills en människa var vettig nog att fatta egna beslut. Det kanske inte var jordens mest dynamiska utbildningsmiljö, men jag gissar ändå att många svenskar i efterhand är rätt stolta över den idén.

Vem vet, en del kanske aldrig hade blivit den de är idag utan den. Men ändå får man ibland intryck av att den här principen mest lever kvar i folkminnet, medan själva verkligheten börjar spreta i allsköns olika riktningar.

Det är illa att det råder brist på lärare. Det är illa att skolplaner och betygssystem ibland förefaller vara lika långvariga som en italiensk regering. Det är illa att elever får ha mobiltelefoner i klassrummet.

LÄS MER: Jacob Bursell: Varför ska kommuner klara sig utan bidrag?

Men att vi tillåter religiösa inslag i skolan, även om de formellt bara finns utanför klassrummet, är helt skruvat. Särskilt så i en tid när många som flyttar eller flyr till Sverige kommer från miljöer där religionen spelar en mycket mer framträdande roll.

Skolans uppgift borde vara att skapa upplysta, fritänkande individer som kan fatta vuxna beslut, och där hör nog inte religionen hemma. Till och med politikerna verkar i stor utsträckning se det här problemet. Så varför stängde inte alla religiösa friskolor i går?

Jacob Bursell, Kapitalet.se

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om friskolor