Jesper Salén har lämnat livet som skådis bakom sig. Han skojade om att bli läkare under tiden han spelade i sjukhussåpan ”Vita lögner”. Tio år senare går han nu första terminen på läkarlinjen, allt tack vare bra resultat på högskoleprovet. – Det är en så billig investering, det är en dags arbete, 350 spänn och lite blyertsstift. Det är en så otroligt enkel grej. Bra för oss som aldrig förstod varför man skulle plugga i gymnasiet. 
Jesper Salén har lämnat livet som skådis bakom sig. Han skojade om att bli läkare under tiden han spelade i sjukhussåpan ”Vita lögner”. Tio år senare går han nu första terminen på läkarlinjen, allt tack vare bra resultat på högskoleprovet. – Det är en så billig investering, det är en dags arbete, 350 spänn och lite blyertsstift. Det är en så otroligt enkel grej. Bra för oss som aldrig förstod varför man skulle plugga i gymnasiet. 

 Jesper Salén har lagt skådespelarkarriären på hyllan och i stället tagit sikte på operationssalar och stetoskop. Tack vare högskoleprovet går drömmen om att bli läkare i uppfyllelse.

– Jag älskar högskoleprovet för att det är en sådan fantastisk möjlighet. Jag hade aldrig ens kunnat drömma om läkarprogrammet om det inte hade funnits. Det ger folk en andra chans, säger Jesper Salén som går första terminen på Karolinska institutet i Solna utanför Stockholm.
Fyra gånger hann han göra provet innan poängen var tillräcklig. Men trots att han aldrig mer behöver, kan han absolut tänka sig att göra om det.
– Det var nära nu att jag anmälde mig men jag har så mycket annat för mig. Men det är alltid kul att förbättra sig, säger han.
Det tog många år innan han riktigt kom underfund med att det var läkare han ville bli och mycket tid gick åt till ingenting.
– Jag kan önska att jag pluggade på gymnasiet, men samtidigt tjänar det igenting till att gräma sig över det jag var helt enkelt inte mottaglig, var inte alls intresserad av att plugga.
Snart fyller han 30 och han säger att han tillhör det högre åldersskiktet i sin klass. Han tänker att de yngre kommer hinna jobba så mycket mer men att han samtidigt har mer livserfarenhet.
– Jag tror det är jätteviktigt att känna att man aldrig är för gammal. Vad är alternativet, att jag ska jobba med något jag inte trivs med och bli extremt bitter. Man måste våga investera, säger han.
Planen har alltid varit skådespeleri, men han ville göra något mer betydelsefullt resten av sitt liv.
– Jag är otroligt fascinerad av människan och människans funktioner. Det är en så komplex vetenskap som är så oändlig. Skådespeleriet kan man alltid ta ner från hyllan igen, den ligger där synligt.

Högskoleprovet – en extra chans

Har du dåliga gymnasiebetyg och drömutbildningen känns långt borta? Lugn, det finns hopp även för dig. Alla får en andra, tredje, och så många chanser du vill med högskoleprovet.

Det bästa med högskoleprovet är att man får ytterligare chans att söka in på sin drömutbildning.
– Det är bra för att ett bra resultat gör nytta, det blir en extra chans. Ett dåligt gör ingenting, det räknas aldrig in, säger Nils Olsson, utredare på Högskoleverket.
Senaste året har det på vissa utbildningar som till exempel läkarprogrammet, blivit lite lättare att komma in via högskoleprovet. Tidigare var det 2,0 men nu har det sjunkit lite till 1,7 på högskolor och universitet.
– En förklaring är att man tidigare kunde plussa på fem års arbetslivserfarenhet om man var äldre än 25. Då fick man lägga till 0,5 och hade man då redan 1,7 så blev det ju 2,2 så att säga. Men så är det inte längre, säger Nils Olsson.
Det är förhållandevis få som prickar in 2,0. I våras var det 200 personer, det brukar ligga runt en halv procent av alla som gör provet.
– Det vanligaste är att man hamnar i mitten runt 1,0, säger Nils Olsson.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset