"Gå in på ett fik i någon av storstäderna och säg "en kaffe tack" och chansen är stor att du kommer att mötas av ett blankt 'sorry?' Ingen ursäkt, ingenting, DU måste tala engelska för personen bakom kassan inte ens kan tre fraser på svenska", skriver Kajsa Ekis Ekman.
"Gå in på ett fik i någon av storstäderna och säg "en kaffe tack" och chansen är stor att du kommer att mötas av ett blankt 'sorry?' Ingen ursäkt, ingenting, DU måste tala engelska för personen bakom kassan inte ens kan tre fraser på svenska", skriver Kajsa Ekis Ekman.

Vad hände med hela integrationsdebatten om hur viktigt det är att kunna språket? Bortblåst, för när det kom amerikaner, engelsmän och australiensare gällde inte de reglerna. Engelska, det är något annat – det är imperiets språk, det är pengarnas språk och då är det vi som ska anpassa oss, skriver Kajsa Ekis Ekman.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Sen när blev engelska ett officiellt språk i Sverige? Har jag missat något? Gå in på ett fik i någon av storstäderna och säg ”en kaffe tack” och chansen är stor att du kommer att mötas av ett blankt ”sorry?” Ingen ursäkt, ingenting, DU måste tala engelska för personen bakom kassan inte ens kan tre fraser på svenska. Och det gör ju inget, tänker säkert många, de flesta av oss kan engelska och det känns lite världsvant att prata det på kaféer och få chans att ta fram sin bästa tv-accent. Dessutom är det roligt för amerikaner med svenska flickvänner eller australiensare på jorden runt-resa att kunna få jobb, eller hur?

LÄS MER: Jo, Åkesson – svenska företag diskriminerar visst utrikesfödda

Jag undrar bara en sak: Vad hände med hela integrationsdebatten om hur viktigt det är att kunna språket? Vad hände med alla de fall där människor som bott här i åratal inte får arbete för en lätt brytning? När chilenarna kom, när turkarna kom, när irakierna och somalierna kom – DÅ var det perfekt svenska som gällde. Så fort statistik visade att invandrare var strukturellt diskriminerade på arbetsplatserna sa någon: ”Nej, nej, det beror på otillräckliga språkkunskaper!”. Partier krävde språktest, jobbsajter rådde arbetsgivare att ställa språkkrav, som Monster.se: ”Du får till exempel inte skriva att man måste vara från ett specifikt land för att söka tjänsten. I stället kan du skriva som krav att man måste kunna tala ett visst språk flytande.” 

LÄS MER: Emir: Diskrimineras på jobbet för min härkomst

Ja, vad hände med allt detta? Bortblåst, för när det kom amerikaner, engelsmän och australiensare gällde inte de reglerna. Det visade sig att du inte behöver kunna ett ord svenska – inte ens priset på kaffe. För engelska, det är något annat – det är imperiets språk, det är pengarnas språk och då är det vi som ska anpassa oss. Så nu fattar vi att det inte handlar om språk, utan om status. Bakom språkkravet har rasism och klassförakt dolt sig. Talar du som i Brooklyn blir kunderna starstruck, men talar du Jordbrodialekt är det inte fint, oavsett om pensionärerna förstår dig bättre. Med tanke på att det är elva sökande för varje jobb i dessa branscher, så undrar man om det bästa rådet till arbetslösa är: Glöm att tala perfekt svenska – låtsas att du inte kan ett ord.

Plus: Regeringens och V:s satsning på 2,2 miljarder om året för att minska segregation.
Minus: Folk som vill verka poetiska eller roliga. Sluta med det!

Kajsa Ekis Ekman

”Min grej är att jag vill bilda folk” – möt Kajsa Ekis Ekman

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset