Mon Chocos första anställda Aimée Abitty sorterar bort dåliga kakaobönor för hand.
Mon Chocos första anställda Aimée Abitty sorterar bort dåliga kakaobönor för hand.
Elfenbenskusten Abidjan, TT:s utsända

Trots att Elfenbenskusten producerar mest kakao i världen förvandlas nästan inga bönor till choklad i landet. Men det ska det bli ändring på, hoppas både politiker och företag.

Jag vill visa att ivorianer kan ta hand om råvaran på egen hand, säger Axel Emmanuel, som grundat företaget Instant Chocolat.

Den skarpa doften av kakao hänger i luften. Och medan Abidjan dallrar i förmiddagshettans skarpa solljus har julstämningen sänkt sig över Mon Chocos luftkonditionerade lokaler. Flinka fingrar paketerar apelsinchoklad i färgglada strutar och högblanka tomtar och renar står redo att stoppas i kartonger för att säljas på en marknad på ett av den västafrikanska mångmiljonstadens lyxhotell.

I ett hörn trampar Dana Mroueh på en träningscykel. Men det handlar inte om ett försök att pressa in ett konditionspass mitt under det värsta julstöket, utan den "magiska maskinen" maler kakaobönor som ett steg i en omsorgsfull process att tillverka choklad, som enligt Mroueh är 100 procent lokalproducerad.

Vi köper bönorna direkt från odlare här i Elfenbenskusten och är noga med att inga kemikalier har använts. Sedan tillsätter vi bara socker. Varje kakaoböna har valts ut för hand för att nå den höga kvalitet som vi vill ha, säger hon till TT:s utsända i Abidjan.

Vill bearbeta mer

Elfenbenskusten producerar mest kakaobönor i världen, men det mesta av råvaran skeppas i väg för att bli till choklad och kakaopulver i andra delar av världen. Det här hoppas den ivorianska regeringen ändra på och målsättningen är att hälften av den årliga skörden – som ligger på nästan två miljoner ton – ska bearbetas i landet år 2020.

Till sin hjälp har politikerna en skara entusiastiska entreprenörer som vill sätta Elfenbenskusten på kartan som ett land som inte bara odlar kakao, utan som också vet hur man tar hand om den. Men när 28-åriga Mroueh beslutade sig för att starta Mon Choco möttes hon av skeptiska miner.

I ett land där omkring hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen är choklad en onödig lyxvara för många – i genomsnitt äter en ivorian mindre än ett halvt kilo per år, att jämföra med omkring fem kilo i Sverige eller nästan tio kilo i storkonsumenten Schweiz.

Råchoklad

Jag blev avrådd från att tillverka choklad, eftersom det inte finns i kulturen här. Men alla har en pappa, en farfar, en bror eller morbror som har en kakaoodling och därför vet många allt om bönorna, men inget om choklad, säger Mroueh.
Här är det vanligt att äta kakaobönor som ett snack eller fermentera dem. Mon Choco gör råchoklad, så många ivorianer som äter den känner igen den skarpa smaken.

Kvalitén på kakaobönorna är en ständig huvudvärk för Mon Choco och gör att tillverkningen går upp och ner, beroende på tillgång. Efter att ha torkats i solen på taket ovanför chokladmakarna passerar bönorna 37-åriga Aimée Abitty som vant sorterar bort de mer svartfärgade som brukar känneteckna b-laget.

Det är bra att det tillverkas mer choklad här i Elfenbenskusten. Nuförtiden äter jag massor, säger hon och skrattar.

För medelklassen

Men den småskaliga produktionen hos Mon Choco innebär en högre prislapp på slutprodukten. De minsta chokladkakorna kostar 1 500–1 900 CFA (20–30 kronor) och företaget riktar sig därför till den växande medelklassen i Elfenbenskusten. En del av de elegant inslagna och guldkantade produkterna säljs också i Frankrike, Nigeria, Senegal och Kongo-Kinshasa.

Det är inte choklad för alla. För en person som tjänar 100 000 CFA (1 500 kronor) i månaden är det för mycket pengar, säger Mroueh.

I en annan del av Abidjan står chokladkakor med logotyper som Air France och HP uppradade bland glittrig tyll och grälla plastblommor i Instant Chocolats kombinerade butik och showroom. Men företaget har en tydlig dröm bortom beställningsjobben från storbolagen – att tillverka choklad som alla ivorianer har råd med.

Målet är att det ska finnas en chokladkaka i varje ivorianskt hem. Men det kommer att dröja. Priset är det största hindret för att fler ivorianer ska få smaka choklad, säger grundaren Axel Emmanuel över telefon, eftersom han befinner sig i Frankrike i affärer.

Utbildar kvinnor

Sedan några månader tillbaka har företaget ett projekt där över hundra kvinnor på landsbygden har lärt sig att bearbeta råvaran för att tillverka allt från blockchoklad till kakaosmör och kakaopulver. Förhoppningen är att 250 000 personer ska ha utbildats om tre år.

Elfenbenskusten har massor av kakaobönor, massor av odlare, men knappt några tillverkare av choklad. Det måste vi ändra på, säger Emmanuel som har prisats av presidenten för sin entreprenörsanda.
Vi måste se till att fler ivorianer blir en del av chokladindustrin.
Mon Chocos första anställda Aimée Abitty sorterar bort dåliga kakaobönor för hand.
Mon Chocos första anställda Aimée Abitty sorterar bort dåliga kakaobönor för hand.
Jultomtar, granar och renar till försäljning på en julmarknad i Abidjan.
Jultomtar, granar och renar till försäljning på en julmarknad i Abidjan.
Idén om att det går att mala kakaobönor med hjälp av en träningscykel fick Dana Mroueh i Indien.
Idén om att det går att mala kakaobönor med hjälp av en träningscykel fick Dana Mroueh i Indien.
Mon Choco säljer det mesta av sin choklad i Elfenbenskusten, men också i Frankrike, Nigeria, Senegal och Kongo-Kinshasa.
Mon Choco säljer det mesta av sin choklad i Elfenbenskusten, men också i Frankrike, Nigeria, Senegal och Kongo-Kinshasa.
Det är bråda tider hos chokladföretaget Mon Choco i Abidjan, som ska sälja sina handgjorda produkter på en stor julmarknad på ett av stadens lyxhotell.
Det är bråda tider hos chokladföretaget Mon Choco i Abidjan, som ska sälja sina handgjorda produkter på en stor julmarknad på ett av stadens lyxhotell.
Det är bråda tider hos chokladföretaget Mon Choco i Abidjan, som ska sälja sina handgjorda produkter på en stor julmarknad på ett av stadens lyxhotell.
Det är bråda tider hos chokladföretaget Mon Choco i Abidjan, som ska sälja sina handgjorda produkter på en stor julmarknad på ett av stadens lyxhotell.
Mon Choco köper sina kakaobönor direkt från odlare i Elfenbenskusten.
Mon Choco köper sina kakaobönor direkt från odlare i Elfenbenskusten.
Dana Mroueh började fundera på att tillverka ivoriansk choklad för omkring tre år sedan. Nu har hennes företag Mon Choco producerat choklad i Elfenbenskusten i ungefär ett år.
Dana Mroueh började fundera på att tillverka ivoriansk choklad för omkring tre år sedan. Nu har hennes företag Mon Choco producerat choklad i Elfenbenskusten i ungefär ett år.
Gänget bakom Instant Chocolat, med den prisade tillverkaren Axel Emmanuel längst till vänster. Han jobbade på bank innan han började göra choklad.
Gänget bakom Instant Chocolat, med den prisade tillverkaren Axel Emmanuel längst till vänster. Han jobbade på bank innan han började göra choklad.
Instant Chocolat vill tillverka choklad som alla ivorianer har råd med.
Instant Chocolat vill tillverka choklad som alla ivorianer har råd med.
Instant Chocolats grafiska formgivare Yvan Patrick Akré i företagets butik och showroom i Cocody i Abidjan.
Instant Chocolats grafiska formgivare Yvan Patrick Akré i företagets butik och showroom i Cocody i Abidjan.
Marie Louise Lendir paketerar chokladkakor som Instant Chocolat ska sälja på Abidjans flygplats.
Marie Louise Lendir paketerar chokladkakor som Instant Chocolat ska sälja på Abidjans flygplats.
Mycket av Elfenbenskustens kakaobönor har skickats på export – men nu vill regeringen att en större del av råvaran ska förädlas i landet. Arkivbild.
Mycket av Elfenbenskustens kakaobönor har skickats på export – men nu vill regeringen att en större del av råvaran ska förädlas i landet. Arkivbild.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset