Gång på gång används bilder på människor i utsatta situationer i en annan kontext. Bara för att någon vill sprida sin politiska agenda. Det här är del ett i Viralgranskarens serie om människor som ofrivilligt blir propagandans ansikte utåt.

”Jag är så ledsen att du ska behöva se det här, men jag vill ändå att du ska veta”.

Meddelandet kom från en vän till 57-åriga Maysan Säärelä. Hon fick se bilden på en blåslagen äldre kvinna med texten: ”Stina 85 år blev misshandlad och rånad av tre asylinvandrare i Jordbro utanför Stockholm”.

Men kvinnan på bilden hette inte Stina. Kvinnan var Maysans mamma Karin Forslund som hade gått bort några år tidigare, vid 95 års ålder.

– Första reaktionen var att jag blev tvärarg, sedan blev jag ledsen å mammas vägnar, berättar Maysan Säärelä.

LÄS MER: Del 2: Elvira, 4, och Elsy, 79, användes som propaganda mot invandring

Bilden var hämtad från en artikel som publicerades i Söderhamns-Kuriren 2014. Karin hade ramlat fyra gånger på två veckor på boendet i Söderhamn.

– Hon ställde upp för att hon ville hjälpa personalen på äldreboendet där hon bodde. Hon tyckte att de var för hårt pressade så hon försökte ta sig upp själv på nätterna.

Karin Forslund dog i en stroke några veckor efter artikelns publicering.

Det var därför en chock för hennes dotter när hon såg i vilken kontext bilden nu spreds.

– Var det någonting hon trodde på ordentligt så var det allas lika värde. Det har hon präntat i oss systrar sedan vi var småbarn. Alla är lika mycket värda, oavsett var man kommer ifrån eller hur man ser ut.

LÄS MER: Del 3: De använde 4-årig flicka i politisk propaganda – försvarar sitt inlägg

Bilden hade även delats tidigare. Då med ett påstående om att den äldre kvinnan blivit ”rånad och misshandlad för andra gången på ett år av hitresta rumänska romer”. Vid båda tillfällena var det en och samma man som publicerat de påhittade uppgifterna.

– Jag gjorde ett stort jävla misstag som litade på någon på Twitter, säger han när Viralgranskaren ringer upp.

Lögnerna om Karins öde delades även vidare av andra konton. Här är ett inlägg som finns kvar än i dag.

Mannen, som är hemmahörande i södra Sverige, har inte haft någon synlig aktivitet i sociala medier sedan den 4 november förra året. Samma dag som det falska inlägget uppmärksammades.

Har du slutat med sociala medier?

– Det har jag gjort, säger han.

Fler frågor vill han inte svara på.

LÄS MER: Google följer varje steg du tar – här kan du se vad de vet om dig

Maysan Säärelä och en av hennes systrar polisanmälde inlägget, men ärendet lades ner.

Hur tror du att din mamma hade reagerat på det som har hänt?

– Först tror jag att hon hade blivit ledsen. Sedan hade hon blivit tvärförbaskat och gått till motangrepp så mycket hon hade kunnat. Hon var ett häftigt fruntimmer, berättar dottern.

Det finns risk att bilden kommer upp igen, hur känner du inför det?

– De vill bara väcka ilska. Man undrar hur de tänker. De måste ju förstå att det finns anhöriga som lever och hade en nära relation till den här kvinnan. Det är vår mamma.

Vad säger lagen?

Ängla Eklund är ordförande på Institutet för juridik och internet som bland annat hjälper människor som har utsatts för kränkningar på nätet. Fallet med Karin Forslund är inget solklart förtalsfall, enligt henne.

– Tittar man på förtal handlar det om att man får en sämre bild av personen som hängs ut. Här hängs hon ut som ett brottsoffer, det är inte nödvändigtvis så att hon är den som framställs på ett klandervärt sätt. Snarare personerna som påstås ha gjort det. Det behöver därför inte vara förtal, säger Ängla Eklund.

Straffet för den som döms för förtal är böter. Om brottet är grovt kan den skyldiga dömas till fängelse i högst två år. För den som upplever sig vara utsatt för kränkningar på nätet är Ängla Eklunds råd att alltid polisanmäla.

– Det är svårt att själv bedöma om man har blivit utsatt för ett brott. Får man sen ett nedläggningsbeslut och känner man att polis eller åklagare inte har gjort en rättvis bedömning kan man begära en omprövning så att de tittar på det igen, säger hon och fortsätter:

– Och jag tror inte att man ska underskatta upphovsrätten i de här fallen. Har någon tagit ens bild utan lov kan man använda upphovsrätten för att få ersättning och sätta press på personen.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset