Karragenan vållar stora diskussioner i sociala medier. Är förtjockningsmedlet farligt eller inte? Nej, säger Livsmedelsverket och WHO. Ja, säger en forskare som har gjort över 20 studier i ämnet.

Uic.edu

Docent Joanne Tobacman.

Karragenan, ett förtjockningsmedel som bland annat används i vispgrädde och andra matprodukter och då heter E407, diskuteras flitigt på sajter som No sugar added och Matfusket. Bland annat påstås att det kan förvärra magproblem så som IBS (Irritable bowel syndrome) och att karragenan har visat kunna orsaka cancer i möss och därför kan ha samma effekt på oss. Enligt Livsmedelsverket är ämnet ofarligt för människor.

– Nej, det är inte farligt för människor så som det används i livsmedel i dag. Det är testat som andra tillsatser och det finns inga risker med det, säger Evelyn Jansson Elfberg ämneskoordinator på Livsmedelsverkets regelutvecklingsavdelning.

Men Joanne Tobacman – docent inom klinisk medicin vid University of Illinois i Chicago, som tillsammans med sina kollegor publicerat 22 rapporter om karragenan – höjer en varningsflagg när det gäller förtjockningsmedlet.

– Djurstudier har visat att exponering för karragenan kan producera tumörer och detta kan även ske hos människor. Exponering för karragenan hos djur har använts som en modell för ulcerös kolit, en inflammatorisk tarmsjukdom som ofta leder till kolorektal cancer. Detta indikerar att inflammation och sår som orsakats av exponering för karragenan kan leda till cancer, skriver hon i ett mejl till Hälsogranskaren.

Sant och falskt om förkylningar

Karragenan framställs ur rödalger och används bland annat för att grädde inte ska klumpa sig. På Livsmedelsverkets hemsida står det att E407 får ”användas utan mängdbegränsning till de flesta livsmedel, dock inte mer än vad som behövs.”

Nils-Gunnar Ilbäck, professor och toxikolog vid Livsmedelsverket säger att påståendena om karragenan som en bov vid mag-och tarmproblem härstammar från när ämnet tidigare användes som magsårsmedicin i Frankrike.

– Vid tidiga försök upptäckte man en nedbrytningsprodukt som skulle kunnat vara cancerframkallande men den kunde man rena bort. I dag betraktas karragenan som säkert men ryktena om det lever kvar, säger Nils-Gunnar Ilbäck och fortsätter:

– Den sista bedömningen av karragenan gjordes 2003 och då ansågs det helt säkert.

Använder vi bara tio procent av vår hjärna?


Livsmedelsverkets bedömning av karragenan grundar sig på Europeiska livsmedelsverkets tester och bedömningar samt världshälsoorganisationen WHO:s dokumentation från flera olika tillfällen.
WHO bedömer karragenan som ofarligt men rekommenderar inte användning i barnmat.

– Det är en försiktighetsåtgärd som används vid flera olika tillsatser och är ingen unik bedömning för just karragenan, säger Nils-Gunnar Ilbäck.

Till skillnad från Livsmedelsverket och WHO avråder Joanne Tobacman från att äta produkter som innehåller karragenan:

– Karragenan stimulerar medfödda immunreaktioner och aktivering av inflammatoriska reaktioner som är förknippade med mänskliga sjukdomar, inklusive inflammatorisk tarmsjukdom, cancer, diabetes och artrit. Intag av karragenan bör klart och tydligt undvikas.

Därför granskar Metro hälsovärlden

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset