Claes Runheim siar om elitseriesäsongen

Elitseriepucken ska släppas och frågorna hopar sig. Vilka tar SM-guld? Vilka åker ur? Vilka spelare och coacher flippar? Vilka floppar? Jag måste nog ringa ”Guld-Perra” och få de rätta svaren. Jag minns när ”Guld-Perra” debuterade som expert på TV 3 under hockey-VM i Riga. Är det något Perra har så är det svar, även om det kan ta lite tid ibland. En av de första frågorna Perra fick var floskelfrågan, ”hur tror du det går i matchen, Perra”. Först blev det bara sådär otäckt tyst i tv-rutan. Efter en stund vände sig Perra ut mot isen för att kolla värmningen, fortfarande i total tystnad. Efter ytterligare en evighet vände han sig åter mot tv-kamerorna och helt plötsligt kom svar på tal.
”3–3!” Perra tycker inte att man behöver analysera allt. Han är en supergenuin värmländsk brandman som före hockey-VM aldrig burit slips, förutom någon gång när Flamingokvintetten giggat på Sandgrund. Perra tycker att pööjkera ska ta sköött och sedan är det slutsnackat. Jag gillar Perra. Jag gillar många personligheter inom hockeyn. Hockeyn är så okomplicerad på något sätt. Åk skridskor för fan! Tackla för fan! O ta i för fan! Det är väldigt långt från fotbollen. Inte bara spelmässigt utan även personlighetsmässigt. Inom hockey är det mer klarspråk. Där kan man kritisera någon och det betyder inte att man är fiender för livet, snarare tvärtom.

Inom fotbollen blir det däremot ofta ett herrans liv så fort man yppar en fråga som doftar kritik. Ställer man till exempel Henke Larsson mot väggen och undrar varför han var dålig i 1:a halvlek så finns det två alternativ. Antingen blir han sur eller så blir han jättesur och går upp i rök. Samma fråga till Foppa och han skulle garva lite, hålla med om kritiken och lova skärpningen till nästa period, thats it! Inom fotbollen känns det ibland som om spelarna tycker att medierna och fans är ett nödvändigt ont. När det gäller hockeyn upplever vi ofta motsatsen.

Jag minns under World Cup i Globen hur jag och Skånemasen satt i studion och analyserade matchen. Jag berättade då för tv-tittarna att vi snart skulle gästas av Mats Sundin i studion. Visserligen var jag inte hundra säker, men jag chansade lite och hoppades på att han skulle dyka upp. Jodå, Mats kom till studion, men inte på det sätt man skulle kunna tro. Spelarna hade suttit i omklädningsrummet efter matchen och där stod en tv påslagen. Mats hade hört vad vi sa, han hörde att han var önskad och därför gick han på eget initiativ raka vägen till TV 3-studion. Det var alltså ingen ledare, det var ingen medieansvarig som sa åt honom, han kom själv. Som sagt, sporten är okomplicerad.

För övrigt spår jag att Frölunda tar guldet och att Djurgården blir årets joker. Strykpojkar i denna evighetslånga transport som heter elitserien blir GuldPerras Skellefteå och det blir de oavsett antal sköött! Sorry Perra.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset