Klyftorna växer i svenska skolan
Klyftorna växer i svenska skolan

I Stockholmsförorten Täby klarar nästan alla nior betygsmålen. En dryg mil bort lyckas knappt två av tre. Metros kartläggning visar på skriande skillnader mellan svenska skolkommuner. Och barnens resultat följer familjens inkomst – en klyfta som växt de senaste åren.

Var du bor och hur mycket dina föräldrar tjänar påverkar hur det går för dig i skolan. Ju högre medelinkomsten är i din kommun, desto fler elever går ut nian med betygsmålen i hamn.

Stockholmsförorten Danderyd har landets högsta medelnettoinkomst på 304 000 kronor. Här klarar 92,4% av elever målen i alla ämnen. I Botkyrka, med en medelinkomsten på 192 100 kronor, är motsvarande siffra blott 69,6%.

– Den dominerande faktorn för om elever når skolans mål är föräldrars utbildningsbakgrund, säger Staffan Lundh, chef för Skolverkets utvärderingsavdelning.

Skollagen kräver att skolor arbetar för likvärdighet och för att kompensera bort den här skillnaden. Kort sagt ska det inte spela någon roll vad elever har för bakgrund.

– De flesta skolsystemen i Västeuropa har svårt att klara sin kompensatoriska uppgift, säger Staffan Lundh.

Andel elever som nått
målen i alla ämnen

<70%
70-75%
75-85%
>85%

Tidigare har likvärdigheten i svenska skolan stått sig bra i internationella jämförelser. Men klyftorna har ökat även här, visar rapporter från både SKL och Skolverket.

– I Sverige ser vi att elevens bakgrund får allt större effekt på deras resultat. Så är det tyvärr, säger Staffan Lundh.

Vissa kommuner lyckas bättre än andra att bryta mönstret. I Stockholms län är Nynäshamn kommunen med fjärde lägst medelinkomst. Ändå placerar sig kommunens niondeklassare strax över medel i betygslistan.

På SKL, Sveriges kommuner och landsting, arbetar man för att sprida lyckade exempel. Per-Arne Andersson, direktör för avdelningen för lärande och arbetsmarknad, pekar på en rad faktorer som förenar lyckade skolkommuner: de hämtar inspiration från andra framgångsrika skolsystem utomlands, har tydligt ledarskap och bra kommunikation, och – förstås – de arbetar aktivt:

– Kan vi få skolkommuner att tänka: "Det är inte eleverna, utan det är vi som misslyckas," då kan man få till en förändringskraft. Men det tar tid, säger han. 

 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset