Vi var många som för första gången kände att Göteborg också var vår stad, skriver Anna-Carin Jansson.
Vi var många som för första gången kände att Göteborg också var vår stad, skriver Anna-Carin Jansson.

Den 1 juni 2011 hissades regnbågsflaggan för första gången på paradflaggstången på Gustav Adolfs torg. Det var dags att lämna en unken inskränkthet och bli en stad som rymde olikheter, en stad som var öppen och stolt och som aldrig mer ville kännas vid epitet ”bögknackarstad”, skriver Anna-Carin Jansson.

Den här kolumnen är ett samarbete med Europride. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Det tog flera år. Men politiker, hbtq-aktivister och stadens tjänstepersoner visste att det var ett historiskt steg, en symbolisk handling värd att kämpa för.

Den 1 juni 2011 hissades regnbågsflaggan för första gången på paradflaggstången på Gustav Adolfs torg. Hbtq-festivalen, som West pride hette då, var en förhållandevis liten festival. Men för Göteborgs stad var det ett stort steg. Det var dags att lämna en unken inskränkthet och bli en stad som rymde olikheter, en stad som var öppen och stolt och som aldrig mer ville kännas vid epitet ”bögknackarstad”.

I dag pryder uppemot tusen flaggor Göteborg när Pride firas. Flaggor som i regnbågens alla färger synliggör och hyllar mångfalden.

Bredvid mig stod ett äldre bögpar. De var rörda. Jag såg ögonen tåras när kommunalråden Thomas Martinsson och Helene Odenjung uttryckte sin glädje över stadens nya färdriktning.

Vi var många som för första gången kände att Göteborg också var vår stad.

Om bara någon månad kommer EuroPride, Europas största hbtq-arrangemang, till Göteborg för första gången.
Mycket har hänt i staden sedan den flagghissningen på torget 2011. Staden har kraftsamlat, politiker av olika kulörer har gått samman och stått upp för hbtq-personers rättigheter, för mänskliga rättigheter. 2013 inrättades Sveriges första – och fortfarande enda kommunala hbtq-råd. Staden har även fått en hbtq-plan med konkreta åtgärder för att säkerställa att vem du än älskar eller hur du identifierar eller uttrycker ditt kön, så har du samma rättigheter och skyldigheter som alla andra. 2014 utsågs Göteborg till Sveriges bästa hbtq-stad av RFSL.

LÄS MER: Fredrik Tideman: Mansbebisarna klarar inte att hon fick plats i Star Wars

I dag pryder uppemot tusen flaggor Göteborg när Pride firas. Flaggor som i regnbågens alla färger synliggör och hyllar mångfalden. Efter att kommunalråden hållit sina tal den där första flagghissningsdagen och stadens alldeles egna ordkonstnär och trubadur Christina Kjellsson spelat klart, var det dags för RFSL:s dåvarande ordförande, hbtq- och mänskliga rättighetsaktivisten Kaj Heinos tur att tala.

Kaj Heino manade till eftertänksamhet. Han var en av alla de som länge, länge hade kämpat för att staden officiellt skulle stå upp för sina hbtq-göteborgare. Han var glad, precis som vi andra, men också på sitt karaktäristiska sätt framåtblickande och analytisk.
Kaj uppmanade alla oss som samlats på Gustav Adolfs torg till att aldrig förledas att tro att mänskliga rättigheter någonsin går att ta för givna. Glöm inte, underströk han, att mänskliga rättigheter gäller precis alla. Kampen är fortsatt gemensam; mot rasism, mot antiziganism och mot alla andra diskriminerande strukturer.

Anna-Carin Jansson

Om skribenten

Gör: Samordnare hbtq-frågor, Stadsledningskontoret, Göteborgs stad
Bor: Göteborg
Ålder: 53 år

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset