Genom att förändra generna på tidiga embryon hoppas forskare vid Karolinska institutet förstå vad som orsakar barnlöshet, exempelvis varför vissa embryon inte fäster till livmoderväggen. På bilden ett 2,5 dagar gammalt mänskligt embryo bestående av fem celler.
Genom att förändra generna på tidiga embryon hoppas forskare vid Karolinska institutet förstå vad som orsakar barnlöshet, exempelvis varför vissa embryon inte fäster till livmoderväggen. På bilden ett 2,5 dagar gammalt mänskligt embryo bestående av fem celler.

För första gången någonsin har forskare förändrat arvsmassan på friska mänskliga embryon. Den etiskt känsliga forskningen utförs på Karolinska institutet i Huddinge.

I ett försök att bättre förstå orsakerna bakom barnlöshet förändrar forskaren Fredrik Lanner och hans kollegor på Karolinska institutet (KI) arvsmassan på mänskliga embryon. Försöken görs med hjälp av den så kallade CRISPR/Cas9-tekniken som gör det möjligt att genomföra mycket precisa förändringar av arvsmassan.

– Vi ligger i startgroparna, men tanken är att förstå vad som orsakar barnlöshet. Exempelvis varför inte vissa embryon fäster till livmoderväggen, säger Fredrik Lanner.

Men att manipulera den mänskliga arvsmassan på konstgjord väg är kontroversiellt. Många ser det som en etisk gräns som inte bör passeras.

– Farhågor finns att tekniken kan komma att användas för att "förädla" människan på genteknisk väg och att försök som dessa öppnar dörren för det, säger Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet.

Sluttande plan

I april förra året meddelade kinesiska forskare att de hade manipulerat arvsmassan på icke livskraftiga embryon på liknande sätt, något som resulterade i starka reaktioner i forskarvärlden.

Både Science och Nature vägrade publicera resultaten och National Institutes of Health i USA meddelade att man inte tänker stötta liknande forskning. Dess chef, Francis Collins, ansåg att forskningen "i så fall passerat en gräns för vad som är etiskt godtagbart".

Med anledning av försöken efterfrågade flera forskare ett internationellt moratorium, ett stopp för liknande forskning, eftersom de såg försöken som början på ett sluttande plan.

Men det vore olyckligt, tycker Fredrik Lanner.

– Det är klart att vi förstår att det här är känsligt, men om vi inte genomför forskningen kommer vi aldrig att få veta om det här är en bra metod eller inte. Om den kan hjälpa människor, säger han.

Svåra avväganden

Nils-Eric Sahlin ser inga etiska problem med Fredrik Lanners försök, men säger att det inom en mycket snar framtid kommer att komma mycket svåra etiska ställningstaganden när dessa tekniker börjar användas kliniskt.

– Det råder ingen tvekan om att den här tekniken har stor potential att behandla svåra sjukdomar och allt kommer att gå väldigt snabbt de närmaste åren. Därför är det oerhört viktigt att vi redan nu diskuterar de här frågorna. Lagstiftarna behöver dessutom se över lagen, för den lag som finns nu kommer av allt att döma inte att räcka till, säger Nils-Eric Sahlin.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset