Det lackar mot jul. Det innebär sedan några år tillbaka förutsägbara gräl om svenska jultraditioner som lucia och Kalle Anka i tv. Varför har det blivit så här?

2014 fick satirsidan Storkens Nyheter till en riktig klickraket i juletid: ”Sveriges Television har beslutat att det populära Kalle Ankas Jul skall sändas för sista gången i år.” Människor rasade och artikeln fick över 10 000 interaktioner på Facebook. Storken hade hittat en brännpunkt, någonting som verkligen skruvade upp känslostormen på nätet. De följande jularna har vi på Viralgranskaren uppmärksammat flera liknande rykten, fejkhistorier och missförstånd – och samma ohämmade vrede. Hur kommer det här sig? Är vi svenskar verkligen så jultokiga? Eller religiösa?

I år har julen kommit tidigt i form av luciabråk.

Det startade på Ekerö i mitten av november. Sverigedemokraterna på Ekerö skrev så här:

 

Inlägget togs sedan ner helt och hållet. I dess ställe dök ett nytt inlägg upp, med utdrag ur mejlet till föräldrarna och det mejlsvar som SD Ekerö fått från förskolechefen. Där framgår att förskolan tänkt göra om sitt luciafirande.

Står i läroplanen

Förskolechefen hänvisar till punkten i läroplanen som handlar om att skolan är en social och kulturell mötesplats. Föräldrarna ska inte vara med och alla förskolorna uppmanas tänka till om hur de ska göra en mysig stund.

SD Ekerös inlägg blev uppmärksammat och när de frågade förskolechefen så svarade hon att ”vissa tror att vi skall ta bort luciafirandet”. Hon försäkrade att förskolan även i fortsättningen ska värna om traditioner och självklart uppmärksamma lucia och sjunga julsånger. ”Vi kommer inte att välja bort några traditioner utan försöker i stället lära oss om flera.”

Elin Elfqvist, biträdande förvaltningschef på Barn- och utbildningsförvaltningen på Ekerö kommun skriver till Viralgranskaren att det uppstått rykten och missförstånd kring luciafirandet i sociala medier. ”Den aktuella förskoleenheten har valt att inte bjuda in föräldrar till luciafirandet i år, utan ska fira lucia med barnen själva istället. Föräldrarna bjuds istället in till ett drop-in-fika en annan dag med julpyssel m.m.”

SD Ekerö vill inte svara på frågor på telefon utan skickar ett mejl till Viralgranskaren: ”Syftet med vårat inlägg var inte att bidra till en polariserande debatt. När vi märkte att de kommentarer som skrevs på inlägget inte höll en saklig och respektfull ton valde vi att ta bort inlägget.”

Delade i ökänd Facebook-grupp

SD:s gruppledare på Ekerö Jimmy Fors delade däremot sina tankar kring luciadiskussioner i ett eget inlägg på Facebook, där han skrev: ”Om man känner sig kränkt av våra traditioner så finns det andra ställen att bo på”. Sedan delade han det inlägget i gruppen ”Stå upp för Sverige”. ”Spelar ingen roll hur svenska barn med kristen bakgrund upplever detta, muslimer från mellanöstern o afrika går i första hand”, kommenterade en man.

I samband med att Viralgranskaren försöker nå Jimmy Fors tas även det inlägget ner. Så här såg kommentarsfältet till hans delade inlägg ut i ”Stå upp för Sverige”:

Kommentarer från gruppen Stå upp för Sverige.

Någon vecka senare får en förskola i Motala nationell uppmärksamhet för ett stormigt föräldramöte där förskolan meddelade att det inte blir något luciafirande.

– Vi fick veta att det inte ingår i läroplanen och att en del barn känner oro inför att stå i en grupp, sade en av föräldrarna till Vimmerby tidning.

Det uppmärksammades bland annat av KD-politikern Aday Bethkinne:

Förskolechefens argument var att folk inte ska behöva köpa lucia- och tomtedräkter, alla kanske inte har råd, samt att barn kan bli ledsna av själva situationen i ett luciatåg, att det kanske snarare är föräldrarna som bryr sig så mycket om den här dagen.

LÄS MER: Ilska över förskolans Lucia-brev: ”Jättestorm, men det är feltolkat”

Det blev en massa liv på sociala medier, både de som tycker att det var ett dåligt beslut och de som försvarade det.

Yvonne Larsen, verksamhetschef för förskolorna i Motala, fick kalla till möte och sade till lokaltidningen att det blivit ett missförstånd, att det inte alls rörde sig om att ställa in lucia.

– Det som är förändringen är att man inte firar traditionsenligt med vårdnadshavare. Där har det uppstått någon miss i kommunikationen, säger Yvonne Larsen till MVT.se.

Julbelysningen i Hestra blev världskänd

Att förändringar kring jul och traditioner leder rakt in i en explosiv samhällsdiskussion märks. 2016 skrev den antimuslimske debattören Milo Yiannopoulos att Sverige förbjudit julbelysning för att inte ”uppröra muslimska flyktingar”. Hans artikel pryddes av ett överkorsat julljus och en vrålande man med mörkt yvigt skägg och galen blick. När vi började nysta i det så visade det sig handla om att Trafikverket inte längre skulle upplåta sina lyktstolpar för juldekorationer och det drabbade småorter.

– Vi ser över det här för att vi inte har rätt att låta andra ta el från vår anläggning enligt el-lagen. Och stolparna är inte dimensionerade för vikten som julbelysningen har och vi måste ta bort sådant som inte ska vara där, sade Elin Isaksson, nationell samordnare trafikreglering på Trafikverket, till SVT Jönköping.

Små detaljer tolkas som tecken på en pågående islamisering och exempelvis historien om juldekorationerna fick enorm spridning i den engelskspråkiga världen. Viralgranskaren tog chansen att uppmana folk att kolla lite först innan man rasar med den här videon:

 

För den som följer politiska diskussioner i USA så kan man känna igen det uppskruvade tonläget.

Kriget mot julen

Där är det ett fenomen som kallas ”War on Christmas” (kriget mot julen). Det startade kring millenieskiftet och begreppet används i konservativa kretsar om olika typer av upplevda attacker på den kristna julen. I USA handlar det dock ganska mycket om religionens roll, om hur staten inte ska trycka på medborgaren någon viss religion.

Konkret blir det kamper om vilka julsymboler som ska finnas i det offentliga. En del strider har handlat om stora företag som vill inkludera fler och uppmanar sina anställda att använda frasen ”Happy Holidays” i stället för ”Merry Christmas”. En del handlar om fysiska symboler: Skolor i New York City tog 2002 bort element från julspel med julkrubban och Jesus, men behöll andra traditionsbundna symboler som julgran och den judiska sjuarmade ljusstaken.

Medborgarrättsgruppen ACLU drev 2016 en rättslig process mot beslutet att sätta ett träkors i toppen av stadens julgran i Knightstown, en liten stad i delstaten Indiana. Det fick bland annat konservativa grupper som American Family Association att reagera starkt: ”Det finns sekulära krafter i vårt land som hatar julen för att ordet påminner om Jesus Kristus (Christmas). De vill utplåna allt som påminner amerikaner om kristendom”, skrev de på sin hemsida.

Julgranen med korset i Knightstown, Indiana. Bildkälla: WTTV

Invändningen mot detta och uttrycket ”War on Christmas” är att julen har en stark ställning i det amerikanska samhället.

”Det finns inget krig mot julen; det är en på alla nivåer absurd idé. De som motsätter sig att tvingas högtidlighålla andras religion drunknar i julen i ett hav av kristenhet som dominerar alla aspekter av det sociala livet”, skrev exempelvis Huffington Post-skribenten Jeff Schweitzer. Cirka 90 procent av amerikanerna firar jul, enligt en undersökning från den amerikanska tankesmedjan Pew Research Center 2017.

Stöps om för att passa debatten om invandring

Nu har julbråken etablerat sig även i Sverige.

– Det är ett betyg för hur otroligt USA-influerade vi är. Vi bakar om och sjösätter begreppen i svensk kulturdebatt. Men de har en debatt om religion i USA, vi har en invandringsdebatt, säger Johan Ingerö på tankesmedjan Timbro.

En person med invandrarbakgrund blir knappast ledsen över att till exempel få en julklapp, menar Johan Ingerö, och om julen och dess uttryck är under attack så kommer den inte från invandrare utan från vänsterhåll.

Johan Ingerö, ansvarig för välfärdsfrågor på tankesmedjan Timbro. Foto:Pressbild

Att man, för att inkludera alla människor, ändrar på saker och ord som får en del människor att sparka bakut, menar han. De upplever att utvecklingen går ”för fort”.

– Ideologiskt drivna SD-anhängare här i Sverige har det gemensamt med fanatiska Trump-anhängare att de upplever att deras civilisation är existentiellt hotad och till viss del har de rätt i det. Samhället genomgår hela tiden en rad förändringsprocesser och vad som är normalt och brukligt vid en tid i historien för ett land är det inte i nästa.

Det finns många exempel där ordet jul bytts ut mot vinter på olika håll i världen. I brittiska Birmingham infördes ordet Winterval för att beskriva en festsäsong som sträckte sig över jul och nyår 1998. Staden hoppades på att skapa en mer multikuturell atmosfär, skrev brittiska nyhetsbolaget BBC. Kritikerna menade att det var ”political correctness gone mad” (galen politisk korrekthet).

En enkel förklaring?

Men den smygande misstanken som syns i kommentarsfälten är att det ändå är en anpassning, när ordet jul byts ut. I första hand en anpassning till muslimer. Den här tolkningen, att allt är tecken på en pågående islamisering, syns överallt i sociala medier.

– Det är naturligtvis helt fel, säger Åke Sander, professor i religionsbeteendevetenskap vid Göteborgs universitet.

LÄS MER: Expert om fördomar om islam: Folk är ganska faktaresistenta

– I dagsläget har vi en mycket liten grupp som är religiösa muslimer, som går i moskén då och då, och lever efter reglerna som finns i islam. Att den andelen människor skulle ha en jättestor påverkan på den svenska kulturen är osannolik.

Men det är ändå en anpassning?

– Ja, det sker en anpassning, men till allt möjligt. Till exempel serveras vegansk mat i skolor, för att det finns ett behov av det. Invandring är bara en liten del i förändringarna. En del reagerar på att världen blir mer globaliserad, främst äldre, mindre utbildade personer. De resursstarka, mer utbildade från urbana miljöer hoppar på tåget. Det ger dem fördelar som de vill ha. Populistiska rörelser har gemensamt att man vill hitta en sak som är allt eländes orsak. I det här fallet invandring.

I skrivande stund har ett tredje fall av ungefär samma lucia-storm dykt upp, där Melleruds kommun känt sig nödgad att gå ut och bemöta påståenden om inställt luciafirande.

Debattören Joakim Lamotte skrev att Åsens skola bestämt sig för att bojkotta lucia och intervjuade en kvinna som har barn på skolan. Han frågade henne om hon tror att det har med religion att göra.

– Jag misstänker det. Alla skulle inte känna sig välkomna med Luciafirande enligt skolan. Men i förra veckan firade skolan Muhammeds resa till himmelriket utan att ens informera oss. Religioner ska kunna leva sida vid sida. Då kan man rimligtvis inte välja bort kristna berättelser och firande, sade hon.


I kommentarsfälten trycker många på Sveriges kristna arv.

Svenskar är å ena sidan kända som ett ganska sekulariserat folk. Å andra sidan tänker vi inte på hur närvarande det kristna arvet ändå är i exempelvis språket, men några kyrkobesökare är vi knappast. 2,7 procent svarar att de går i kyrkan någon gång i veckan, i en enkätundersökning med cirka 5 000 deltagare som Svenska kyrkan gjort. 17,8 procent går i kyrkan någon enstaka gång per år.

– I kristna kretsar i USA finns det en diskussion om att julen är en kristen högtid, och att de måste ta tillbaka den. Men i Sverige säger vi jul, inte Christmas, och det är egentligen ett hedniskt begrepp, säger Elisabeth Sandlund, ledarskribent på den kristna tidningen Dagen.

LÄS MER: Nej, det här är inte muslimer som attackerar en julgran i Sverige

– Det finns kristna grupper i Sverige som är rädda för att islam håller på att ta över, men de lyfter fram de mest extrema uttrycken som salafister och ser inte att de allra flesta muslimer i Sverige är ganska sekulariserade de också. Det är ett jättestort problem inför framtiden, det leder till en polarisering.

Julen som jippo

Hon ser en större risk för att man profaniserar julen, det vill säga går bort från dess religiösa aspekt.

– Alltså att man gör om julens reella budskap och gör om det till ett kommersiellt jippo. Ibland blir det lite som att man skjuter fram en invandrargrupp och säger tänk på dem, när det egentligen är man själv som inte vill prata om Gud. När det gäller julen så tycker en del att det inte är så viktigt att prata om varför vi firar jul, bara att vi gör det, och då kan man hänge sig åt frosseri och kommersialism utan att tänka på julens verkliga innebörd.

Elisabeth Sandlund, ledarskribent på tidningen Dagen.

Tidningen Dagens ledarskribent Frida Park testade att fråga om luciafirande i förskolan i en Facebookgrupp för förskolelärare med runt 36 000 medlemmar och fick 1 400 svar.

– Jag trodde fler skulle svara att de inte kommer fira lucia, men det var bara 12 av drygt 1 400 svarande. Endast en motiverade sitt beslut med att inte vilja exkludera någon, men de skulle ha vinterfest i stället, säger Frida Park.

Om du ser något i ditt flöde som du vill tipsa Viralgranskaren om så mejla oss på [email protected]!

Om Viralgranskaren

Har du stött på ett påstående eller en nyhet som du vill att vi ska granska sanningshalten i? Tveka inte att höra av dig till oss på Facebookpå Twitter eller på mejl.

Viralgranskaren följer det svenska journalistförbundets yrkesetiska regler samt de riktlinjer som det internationella faktakollsnätverket IFCN har satt upp.

Här kan du läsa mer om hur Viralgranskaren jobbar.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset