Att skärpa straffen kan vara kontraproduktivt i kampen mot kriminaliteten, skriver sex professorer i kriminologi på DN Debatt. Arkivbild.
Att skärpa straffen kan vara kontraproduktivt i kampen mot kriminaliteten, skriver sex professorer i kriminologi på DN Debatt. Arkivbild.
Brott TT

Hårdare straff minskar inte brottsligheten, utan kan till och med ha motsatt effekt. Det skriver sex professorer i kriminologi, bland dem Jerzy Sarnecki, på DN Debatt. De stödjer sig på en rad studier från både Sverige och andra länder.

"En ständigt återkommande skärpning av straffen är dyrt, verkningslöst och ibland till och med kontraproduktivt", skriver kriminologerna.

Som ett exempel nämner de att Danmark sänkte straffmyndighetsåldern under åren 2010–2012, från 15 till 14 år. Politikerna var övertygade om att sänkningen skulle ha avskräckande syfte och minska ungdomsbrottsligheten. Men det visade sig att brottsligheten bland 14-åringar inte minskade: I stället ledde skärpningen till att de 14-åringar som drogs in i rättssystemet i större utsträckning misslyckades med att gå ut grundskolan, och återföll i brott i större utsträckning.

"Mer verksamt är däremot upptäcktsrisken och polisens förmåga att klara upp brott". Här behövs framför allt förbättrad effektivitet i Sverige, skriver professorerna.

Att skärpa straffen kan vara kontraproduktivt i kampen mot kriminaliteten, skriver sex professorer i kriminologi på DN Debatt. Arkivbild.
Att skärpa straffen kan vara kontraproduktivt i kampen mot kriminaliteten, skriver sex professorer i kriminologi på DN Debatt. Arkivbild.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset