Så länge ni inte är en del av lösningen så är ni en del av problemet, skriver Kristoffer Appelquist.
Så länge ni inte är en del av lösningen så är ni en del av problemet, skriver Kristoffer Appelquist.

När jag sökte lägenhet på Facebook åt min kompis Muhammed möttes det av massiv tystnad. När jag gjorde samma sak för min sons räkning var frågan löst inom ett par dagar, skriver Kristoffer Appelquist.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

För några månader sedan efterlyste jag (på Facebook) en lägenhet eller ett rum i Stockholm till min kompis Muhammed. Jag förklarade att vi delat hus i över ett år, att vi seglat tillsammans. Att jag känner honom väl och kan gå i god för honom. Min efterlysning möttes av en massiv tystnad.

LÄS MER: Kristoffer Appelquist: Det är aldrig för sent i det här landet

När jag häromveckan gjorde samma sak för min sons räkning var engagemanget betydligt större. Det kom många förslag på var han kunde bo och inom ett par dagar var boendefrågan löst.

Muhammed fortsätter söka boende med en ängels tålamod. Utan resultat.

Han skrev han ett välformulerat svar på en “Rum uthyres-annons” utan att få svar. När jag sen hörde av mig om samma rum fick jag beskedet att jag kan flytta in med en gång. Då jag försökte “byta ut mig själv” mot Muhammed blev det tyst igen.

Han skrev han ett välformulerat svar på en “Rum uthyres-annons” utan att få svar. När jag sen hörde av mig om samma rum fick jag beskedet att jag kan flytta in med en gång.

Om inte detta är rasism så vet jag inte vad ordet betyder. Han är den mest skötsamma och trevliga kille jag känner. Det finns ingen vettig anledning till att inte ge honom samma behandling som mig eller min son.

LÄS MER: Kristoffer Appelquist: Brev till min ofödda dotter

Jag tror att de flesta av er är rasister. Ni vill inte vara det. Men det hjälper inte så länge ni inte vill hyra ut ett rum till Muhammed. Så länge ni inte är en del av lösningen så är ni en del av problemet. Problemet är rasism. Den som är en del av problemet rasism, är rasist.

Till dig som inte svarar på mail från folk som inte heter Kenneth, Ankie eller Neo – kolla dig i spegeln och säg högt “Jag är rasist”. Känns det bra? Nä, skärp dig då.

Ni har redan kompisar så det räcker. Ni är nöjda med att hålla etniskt homogena kräftskivor i etniskt homogena trappuppgångar. Men det duger inte om ni samtidigt vill ha en fungerande integration.

Integrationens nyckel ligger i att vi lär känna varandra. Det är den enda vägen framåt. Det kan inte kommunen eller staten ta ansvar för. Det kan bara vi enskilda människor göra.

Integrationens nyckel ligger i att vi lär känna varandra.

Det är din moraliska plikt att lära känna människor från andra länder. Släppa in dem i ditt kontaktnät. Låta dem bli en del av din vardag. Bjuda dem på din kräftskiva. Låta dem hyra din friggebod. Skärpning nu.

Kristoffer Appelquist

Plus: Jag har slagit nytt personligt rekord på fem kilometer löpning.
Minus: Jag blir fortfarande omsprungen av folk med barnvagn.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset