Om hon levt i dag tror jag hon skulle bli lite förbannad över hur mycket plats de jävlarna fortfarande tar, skriver Kristoffer Appelquist.
Om hon levt i dag tror jag hon skulle bli lite förbannad över hur mycket plats de jävlarna fortfarande tar, skriver Kristoffer Appelquist.

Hade Selma Lagerlöf levt i dag skulle hon sannolikt glädjas över att ordningen där knullgubbarna fortfarande bestämde allt nu är störtad. Men jag tror också att hon skulle bli lite förbannad över hur mycket plats de jävlarna fortfarande tar, skriver Kristoffer Appelquist.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Varje år den åttonde mars tänker jag på min idol, Selma Lagerlöf. Hon har skrivit den bästa boken jag vet, “Gösta Berlings Saga”. Den handlar om den narcissistiska knullgubben Gösta som ställde till med skit i Värmland på 1800-talet. Om den förödelse en självupptagen men charmig suput sprider.

Selma vann som första kvinna nobelpriset i litteratur och för pengarna köpte hon tillbaka släktgården Mårbacka som killarna i hennes släkt hade arslat bort.

Kapitel tio inleds med orden “Den åttonde i mars månad firar länsman Scharling sin födelsedag”. I det kapitlet sitter “Majorskan på Ekeby”, i arresten på länsmansgården och ser genom gallret hur allt fint folk i Värmland dansar och super när de firar länsmans födelsedag. Brottet hon begått är att med våld har försvarat sin gård mot vad som i dag hade kallats för en “hostile takeover” av Gösta och hans killkompisar. Majorskan på Ekeby var, precis som Selma själv, en driftig företagsledare och ett sjusärdeles fruntimmer. Detta i en tid där kvinnor inte fick rösta och patriarkatet inte bara var en kvardröjande skugga från förr utan det system varpå samhället vilade.

Man skulle kunna tro att Selma lagt länsman Scharlings födelsedag på internationella kvinnodagen av symboliska skäl men 1891, när hon skrev boken, fanns ingen sådan dag, den firades för första gången först nitton år senare, 1910.

LÄS MER: Magnus Betnér: Din kränkthet är inte värd ett skit

Selma vann som första kvinna nobelpriset i litteratur och för pengarna köpte hon tillbaka släktgården Mårbacka som killarna i hennes släkt hade arslat bort. Hon moderniserade och expanderade både gården och jordbruket som bedrevs där. Hon odlade havre som hon förädlade till “Mårbacka Havremjöl” som såldes runt om i Sverige och till och på export till USA. Hon asfalterade vägen in till Sunne så att hon skulle kunna komma fram med sin bil (traktens första!) Hon blev invald i Svenska Akademin som första kvinna någonsin.

Hon levde i en tid då de narcissistiska knullgubbarna fortfarande bestämde allt och detta satte hon sig upp emot. Levde hon i dag skulle hon sannolikt glädjas över att den ordningen nu är störtad. Men jag tror också att hon skulle bli lite förbannad över hur mycket plats de jävlarna fortfarande tar.

Kristoffer Appelquist

Plus: Snart är våren här!
Minus: Jag har inte åkt skidor en enda gång i år!

Så här gör du för att debattera i Metro:

 

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset