Jimmie Åkesson, SD, har sagt att de vill stoppa en ”vänsterliberal påverkan” på Svenska kyrkan.
Jimmie Åkesson, SD, har sagt att de vill stoppa en ”vänsterliberal påverkan” på Svenska kyrkan.

Söndagen den 17 september är det kyrkoval i Sverige. Sverigedemokraterna mobiliserar och ska ”ta över” enligt partiledaren Jimmie Åkesson. Varför vill SD det – och vad kan de göra om de blir störst?

Det brukar kallas för det bortglömda valet. Över fem miljoner har rätt att rösta, men endast en liten del kommer göra det. Förra kyrkovalet hölls 2013 och då röstade endast 12,8 procent, det vill säga ungefär 700 000 personer.

Valet handlar om vem som ska styra kyrkan de kommande fyra åren – lokalt, regionalt och nationellt. Varför är det då så få röstberättigade som bryr sig? Jan Strid, universitetslektor vid Göteborgs universitet, har forskat om kyrkovalet. Han har sin teori.

– Valrörelsen handlar väldigt sällan om några kyrkliga frågor som engagerar. I stället handlar det om Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna ska bli störst. Det innebär att många inom kyrkan undrar varför de ska rösta överhuvudtaget, säger han.

Faktum är att Sverigedemokraterna har mobiliserat inför kyrkovalet. Från 160 namn på valsedlarna i förra valet till runt 1 000 namn i detta val. Enligt partiledare Åkesson vill de stoppa en ”vänsterliberal påverkan” på Svenska kyrkan. ”Vi ska ta över”, sa Jimmie Åkesson i våras.

Varför är kyrkovalet viktigt för SD?

– Det är för att visa att de finns med överallt, de vill visa styrka och att de inte bara bryr sig om en sak. Det är en opinionskraft i samhället, säger universitetslektor Jan Strid.

Vad kommer de att göra om de blir störst?

– Troligtvis ingenting. De har aldrig gjort sig bemärkta med några frågor inom kyrkan tidigare.

På förhand tippas huvudmotståndarna i kyrkovalet bli just SD och Socialdemokraterna. I förra valet fick Socialdemokraterna flest röster.

– Stefan Löfven sa ju att de ställer upp för att inte SD ska ta makten. Och SD säger att de ställer upp för att Socialdemokraterna inte ska ha den fortsatta makten, säger Jan Strid.

Trots att väldigt få röstar i kyrkovalet är det dyrt att genomföra. Valet 2013 kostade runt 150 miljoner.

Fakta om kyrkovalet 2017

När?
Söndagen den 17 september 2017. Kyrkovalet hålls vart fjärde år och alltid den tredje söndagen i september.

Vem får rösta?
Du måste vara medlem i Svenska kyrkan, folkbokförd i Sverige samt vara 16 år på valdagen för att få rösta. Totalt är ungefär 5,2 miljoner svenskar röstberättigade. Förra valet, 2013, röstade ungefär 700 000 medlemmar.

Vad röstar jag på?
Du väljer de personer som ska få förtroende att styra kyrkan de kommande fyra åren – i tre nivåer.

Lokalt: Val till kyrkofullmäktige
Behandlar frågor som rör den lokala församlingen eller pastoratet, exempelvis hur körverksamhet ska se ut.

Regionalt: Val till stiftet
Stiftsfullmäktige är högsta beslutande organ i var och ett av de 13 stiften. De ska bland annat stödja församlingarna och bidra med expertis.

Nationellt: Val till kyrkomötet
Kyrkomötet är högsta beslutande organ i Svenska kyrkan med sina 251 ledamöter. Det beslutar om kyrkans övergripande frågor.

Källa: Svenska kyrkan

Vad vill de olika nomineringsgrupperna?

Till det nationella kyrkomötet kandiderar 15 nomineringsgrupper. Här är några av deras viktigaste frågor (inom parentes andel procent av rösterna de fick i valet 2013):

Socialdemokraterna (29,4 %)
– Kyrkan ska vara öppen och välkomnande för alla oavsett tro.
– Barn- och ungdomsverksamhet ska vara gratis och musiken, exempelvis körverksamheten, är viktig.
– Över 20 000 personer är anställd inom kyrkan. Det ska finnas en vilja att vara landets bästa arbetsgivare.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK (15,3 %)
– Bryt partipolitiseringen. Kyrkans frågor är inte partipolitiska utan teologiska.
– Musiken är Guds gåva och körsången är en viktig folkrörelse.

Borgerligt alternativ (12,6 %)
– Vill ha större frihet att välja församling och att fördela den egna kyrkoavgiften på församlingar man vill stödja.
– Vill utreda om det ska finnas golv och tak för kyrkoavgiften för att motverka att folk går ur kyrkan.
– Det är särskilt viktigt att kyrkan stödjer kristna som lider av förföljelse.

Centerpartiet (11,9 %)
– Kyrkan ska stå för öppenhet och mångfald. Dop, vigslar och begravningar måste kunna vara både storslagna och enkla.
– Svenska kyrkan ska vara modig och stå upp och vara tydlig i det kristna budskapet.

Sverigedemokraterna (6,0 %)
– Svenska kyrkan ska vara tydlig i sin kristna identitet.
– Den ska värna, vårda och visa kulturarvet.
– Kyrkan ska våga ta plats, även i förorter och parallellsamhällen. Ensamma äldre, brottsoffer och unga i psykisk ohälsa ska prioriteras i det sociala arbetet.

Frimodig kyrka (4,8 %)
– Svenska kyrkan ska vara fri från partipolitik och inte styras utifrån sekulära riksdagspartiers beslut.
– Kyrkan ska präglas av kärlek till Herren Jesus Kristus.
– ”Politiken” ska ersättas av ”Jesus i centrum”, från lokal nivå till Kyrkomötet.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan (4,8 %)
– Kyrkan behöver forma nya gudstjänstformer över generationsgränserna.
– Vill satsa på musiken som en väg in i gudstjänster.

Miljöpartister i Svenska kyrkan (4,7 %)
– Klimat och miljö är viktigast. Vill ha fler solceller på församlingarnas byggnader och att fler miljöcertifieras.
– Kyrkorummet ska öppnas för mer kultur: som dans, bild och teater.

Öppen kyrka (4,6 %)
– Tolka bibeln i nuet och visa öppenhet mot andra kyrkor och religioner.
– Vill satsa på människor före hus.

Fria liberaler i Svenska kyrkan (3,3 %)
– Kyrkan ska ta än större socialt ansvar med ideella insatser.
– Barn och unga ska få ökad kunskap om den kristna tron.

Vänstern i Svenska kyrkan (2,4 %)
– Kyrkan ska ha en ökad närvaro i mångkulturella sammanhang.
– Alla präster ska viga par oavsett kön och könsidentitet.

Kyrklig samverkan i Visby stift (0,2 %)
– Administrationen i kyrkan ska förenklas. Besluten ska fattas nära medlemmarna.

Gröna kristna
– Kyrkan ska vara tillgänglig för alla. Nattvarden ska vara alkoholfri och glutenfri.
– Vill att alla församlingar ska nå miljödiplomering.

Trygghetspartiet
– Människor måste få mer insyn i vad de får för sin kyrkoskatt. Därför behövs mer tydlighet i den ekonomiska redovisningen under mandatperioden.

Vägen
– Vill att medmänniskor ska växa i sin tro och arbeta för skapelsens framtid.

Källa: Svenska kyrkan

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset