Barnläkaren Peter Grimheden
Barnläkaren Peter Grimheden

Hur många känner du som beskriver sig själva som ”laktos”? 
Svenskarna är bland världens mjölktåligaste folk men ändå klunkar vi i oss laktosfria produkter för en och en halv miljard i år. 
Generna styr om du tål vanlig mjölk och de ändrar sig inte i samma takt som försäljningen, så vad är det som håller på att hända med våra magar? Eller har vi laktosfnatt helt i onödan? 
I en serie artiklar talar Hälsogranskaren talat med läkarna, forskarna, bloggarna och mejerierna för att reda ut vad som ligger bakom laktosboomen. 

Behöver du laktosfritt – eller behöver du terapi? Läkarna vittnar om att laktosfritt ses som ett enkelt sätt att lösa problem som kanske har en mer allvarlig grund.

Vad spelar det för roll om vi väljer att lägga några extra tior i kassan om det får oss att känna oss bättre i mage och själ? Ett problem är att det som visar sig som laktosintolerans i själva verket kan dölja en mycket mer allvarlig åkomma – inte minst när det gäller barn.

Peter Grimheden är barnläkare vid Södertälje sjukhus och en av en grupp läkare som gått ut och larmat om farorna med att barnen äter samma laktosfria produkter som de vuxna, vanor som de sedan för med sig till skolan. Enligt siffror från Mjölkfrämjandet får 20 000 skolbarn laktosfri mjölk – de flesta har fått fel diagnos enligt barnläkaren.

– Det är dyrt, helt onödigt och kan maskera andra sjukdomar, säger Peter Grimheden.

När ett barn mår dåligt av att dricka mjölk handlar det i regel inte om samma typ av laktosintolerans som drabbar vuxna, något som många föräldrar inte vet om, menar han. Laktosintoleransen är naturens sätt att säga att det är dags att sluta dricka bröstmjölk, förklarar han, och efter en viss ålder utvecklas en så kallad primär intolerans som straffar den som fortsätter dricka mjölk med orolig och gasig mage.

– Barn kan inte ha primär laktosintolerans, bara sekundär, och då betyder det att tarmen är skadad och enzymet försvinner. Barnet kan få diagnosen laktosintolerans när det i själva verket finns en underliggande tarmsjukdom. 

Föräldrar som märker att deras barns magar blir bättre av låglaktosprodukter kan då i själva verket dölja en skada i tarmen. Ett allvarligt tillstånd kan alltså misstas för att vara samma åkomma som föräldrarnas gasiga mage. Inte sällan orsakas skadan i tarmen av en annan intolerans – gluten. 

Barnläkaren tror att laktosprodukternas utbredning bland vuxna kan göra att många föräldrar ”självmedicinerar” sina barn med laktosfria produkter. Han ser också med fasa på att det i dag säljs självtest för laktosintolerans på apotek. 

– Jag tycker att det är skandal. Testet är så enkelt att det bara säger om man har en gentyp som normalt finns hos 80 procent av jordens befolkning, det säger inte om man är sjuk. Jag hoppas att föräldrar tar på sig ansvaret och går till doktorn oavsett.

Bland vuxna kan laktosintoleransen i stället vara symptom på en åkomma som drabbar så många som var tionde person – Irritable Bowel Syndrome – IBS. 

Enligt Mari Thörn, överläkare och specialist på mag-tarmsjukdomar vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, är det framför allt kvinnor som drabbas. Laktosfritt kan verka som en enkel lösning när det i själva verket ligger andra problem bakom. 

– Magen är känslig för stress och behöver lugn och ro, men det är svårare att ta tag i den frågan.

Ingen av läkarna vill avråda den som tycker att de mår bättre av att dricka laktosfritt, men menar att livsmedelsindustrin bidrar till att det konsumeras mer laktosfria produkter än vad som är nödvändigt. 

Att kvinnor av samhället förväntas vara fräscha och fria från pinsamma kroppsfunktioner bidrar till att många inte behandlas, tror Mari Thörn.

– Helst ska man inte ha någon tarmfunktion alls.

Något läkarna ofta ser bland patienter är att tarmens normala rörelser tolkas som magont. Den som har orolig mage kanske gör bättre i att besöka psykologmottagningen än laktoshyllan.

– KBT-behandling där man lär sig tolka kroppens signaler fungerar väldigt bra, det är nog den bästa behandligen mot IBS. Mycket handlar om att man är rädd för att det ska göra ont och den här rädslan gör att smärtan blir ännu värre, säger Peter Grimheden.

Efter att KBT-behandling för vuxna med magproblem varit lyckad har nu Stockholms läns landsting och Karolinska institutet dragit igång ett internetbaserat projekt där barn får hjälp med sina magsmärtor med terapi.

FLER ARTIKLAR I SERIEN:

​► Laktosintolerans – folksjukdom eller mejeriernas kassako?

Bloggaren: Folk blir helt galna när jag skriver om mjölk

Laktosmamman: Jag vill ju att han ska få dricka mjölk



Få senaste nytt i din mobil – ladda ner Metros nyhetsapp
för Iphone här
för Android här

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset