Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand efterlyser krafttag mot lärarbristen.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand efterlyser krafttag mot lärarbristen.

Höstterminen har börjat och i skolorna tar allt fler pensionerade lärare och obehöriga vikarier plats i klassrummen. Värre kommer det att bli – prognoserna pekar mot ett skriande behov av lärare de kommande åren.

De flesta skolor startade sin hösttermin i måndags. Under sommaren har kommuner och rektorer jagat personal för att fylla alla stolar. Lärarbristen är ett välkänt och växande problem.

Skolverket och andra myndigheter har ingen exakt bild av läget just nu. Skolverket samlar in statistik senare i höst, och släpper siffrorna till våren. Men lärarfacken har snabbare rapportering, genom medlemskontakten.

– Läget är allvarligt. Många medlemmar vittnar om att det saknas behöriga kollegor, rektorer kan inte lägga ett omöjligt pussel, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

– Men det ser också väldigt olika ut, vissa skolor har behöriga lärare till 100 procent, andra är nere på 20–30 procent. Största problemen har skolor i utsatta områden, där behöriga lärare skulle behövas mest. Vi ser också att inlandskommuner har svårt att rekrytera.

Problemen förvånar inte Lärarförbundet.

Fler går i pension

– Vi har varnat länge för lärarbristen, och då har vi ändå bara tittat på hur många som går i pension i förhållande till hur många som tar lärarexamen. Ekvationen går inte ihop, säger Johanna Jaara Åstrand.

Pensionerade lärare som fortsätter att jobba har blivit en räddare i nöden, tillsammans med unga vikarier utan behörighet.

Enligt Skolverkets statistik var det 2 279 skolanställda över 65 år som arbetade i skolorna förra läsåret.

LÄS MER: Här kan lärarna få 50 000 mer i lön

– Det räddar situationen nu, men löser inte bristen på lång sikt. Och sanningen är att många lärare inte orkar jobba fullt tills de fyller 65, utan hamnar i deltidssjukskrivningar och liknande, säger Lärarförbundets ordförande.

Många lämnar yrket

Utöver pensionsavgångarna har många utbildade behöriga lärare på senare år lämnat yrket. Antalet som jobbar med annat beräknas vara 38 000.

– Majoriteten har lämnat yrket med sorg, därför att arbetsvillkoren inte är rimliga och att lönerna ligger för lågt, säger Johanna Jaara Åstrand.

Hon påpekar att lönegapet mellan lärare och likvärdiga akademiska utbildningar som civilingenjör och jurist ligger på 12 000 till 14 000 kronor.

– Det är många tusenlappar, som spelar stor roll när studenter väljer vilken utbildning de ska investera i.

Hon bekymras över att söktrycket till lärarutbildningarna minskat det senaste året. Många har andra utbildningar som första val.

– Vi måste göra yrket mer attraktivt, säger Johanna Jaara Åstrand och upprepar att låga löner och dåliga arbetsvillkor måste åtgärdas.

LÄS MER: Fler sökte till Paradise hotel än lärarhögskolan

Svår brist förvärras

Var tionde lärare är 60-65 år.

Fram till 2031 kommer lärarbehovet att öka med 35 000 heltidstjänster

Det kräver att 15 000 nya lärare examineras varje år. I dag examineras bara 10 000 lärare om året.

Fram till 2031 kommer det att saknas 80 000 lärare, med dagens utbildningstakt.

Störst brist väntas inom grupperna förskolelärare och ämneslärare.

Källa: SCB/Skolverket

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset