Låg- och mellanstadieläraren Jacob Möllstam tycker att reservera huvudrollen i skolan luciatåg till ett visst biologiskt kön "är precis lika rubbat som att använda kön eller etnicitet som urvalsgrund för andra skoluppgifter."
Låg- och mellanstadieläraren Jacob Möllstam tycker att reservera huvudrollen i skolan luciatåg till ett visst biologiskt kön "är precis lika rubbat som att använda kön eller etnicitet som urvalsgrund för andra skoluppgifter."

Skolans uppdrag att förmedla ett kulturarv kan aldrig trumfa uppdraget att ge varje elev möjlighet att utmana sig själv till att bli en modigare, starkare och kompetentare individ, skriver läraren Jacob Möllstam.

Föreställ dig att jag går in i mitt mellanstadieklassrum en vanlig tisdagsmorgon och berättar för mina femteklassare att dagens matematiklektion bara är för de som är pojkar. Eller bara för de med exempelvis ljus hy. Hur lång tid skulle det ta innan mina elevers föräldrar hörde av sig och frågade vad som stod på? Hur snart skulle jag, med all rätt, behöva förklara mig för min rektor? Lyckligtvis är det bara ett påhittat exempel. Så varför är det inte lika otänkbart att alla elever behandlas lika när det kommer till våra luciatåg?

LÄS MER: Efter föräldrarnas vädjan: Åhléns tar bort luciabild

Skolan har flera uppdrag. Förutom att lära varje elev att läsa, skriva, räkna och andra praktiska basfärdigheter rymmer skolan ett uppdrag att förmedla våra gemensamma traditioner och därigenom vår gemensamma kultur. Enkelt förklarat kan ett bra luciatåg vara en pusselbit till att förstå varifrån vi kommer och hur vi är som land. Skolan rymmer också ett fostransuppdrag som handlar om att rusta elever till att bli självständiga, inkännande och kompetenta medmänniskor. De uppdragen samverkar i allt som skolan gör. Det är därför skolan är så komplex. Men i fråga om luciafirandet är det betydligt enklare. Skolans uppdrag att förmedla ett kulturarv kan aldrig trumfa uppdraget att ge varje elev möjlighet att utmana sig själv till att bli en modigare, starkare och kompetentare individ. Aldrig någonsin.

Runt om i Sverige har förskolor och skolor i flera veckor förberett för dagens luciafirande. Mina elever började träna någon gång i mitten på oktober. Ett onödigt ont som stjäl min dyrbara undervisningstid, kan man tycka. Samtidigt vet jag hur mycket eleverna växer av den här uppgiften, både som grupp och som individer. Varje år är det likadant. De får en chans att visa sina föräldrar, kamrater och lärare att de kan mer än vi förväntar oss. Jag kommer aldrig glömma eleven för några år sedan som i hemlighet lärde sig spela gitarr för att överraska sina föräldrar med ett solo under luciafirandet. Jag kommer heller aldrig glömma den elevens föräldrars tårfyllda ögon. Hur många andra gånger leder skolarbete till sådana reaktioner?

LÄS MER: Debatt: Jag ber er, vuxna människor, sluta hata

Ett väl genomfört luciatåg kan skapa minnen för livet, introducera kraften i de estetiska lärprocesserna som kommer med sången och musiken och bekräfta varje inblandat barn. Ett dåligt genomfört luciafirande kan också för alltid ärra det om det görs fel. Därför är det så otroligt viktigt att vi står upp för varje elevs rätt att utmanas och utvecklas. Det kräver att varje elev får ta sin egen plats. Det fungerar inte att reservera huvudrollen till någon med ett visst biologiskt kön. Eller att förvisa alla som har en viss hudfärg till rollen som pepparkakor. På ett privat plan gör det mig förbannad. Professionellt blir jag förbluffad. Det är per automatik ett hinder för att varje elev ska få en chans att utmanas och därför omöjligt att kombinera med skolans värdegrund. Det är precis lika rubbat som att använda kön eller etnicitet som urvalsgrund för andra skoluppgifter.

Lucia som historisk gestalt må ha varit just en kvinna. Och hon må ha haft vissa fysiska attribut. Men lucia som symbolisk bärare av ljus i mörkret är annorlunda. I skolsammanhang skulle det kunna liknas vid barnet som bärare av kunskap, utveckling och framåtanda – för sig själv och hela sin omvärld. På det sättet borde alla få vara lucia.

Jacob Möllstam, låg- och mellanstadielärare

Om debatten

• Den 29 november lade Åhléns upp en bild på en mörkhyad pojke i luciakläder på Facebook. Bilden var en del av en reklamkampanj inför lucia och möttes snabbt av mängder av rasistiska hatkommenterarer.

• Detta ledde till en större diskussion om vem som får vara Lucia och som motreaktion mot hatet har många börjat lägga upp bilder på sig själv i luciakrona på nätet under hashtaggen #jagärlucia.

Om debattören

• Namn: Jacob Möllstam.

• Ålder: 29.

• Yrke: Låg- och mellanstadielärare.

• Stad: Göteborg.

• Aktuell: Bloggar under killfroken.se och poddar tillsammans med Karin Berg på Skolsverige.com. Gick till final i Svenska podcastpriset 2016.

LÄS MER: Debatt: Alla måste våga stå bakom oss transpersoner

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset