Långa liv är ingen självklarhet
Långa liv är ingen självklarhet

Hoppsan, det här är starka grejor”, säger damen i kassan. ”Då har du tagit en hel del innan, va?”,  frågar hon, lätt uppfordrande. Jo, jag har tagit en hel del innan – enklare former av antibiotika, som inte bet på de tarvliga bakterier som har förvandlat min strupe till något som närmast känns som en skyttegrav i Flandern 1917. Så nu är det dags för en rejälare omgång, som borde kunna slå ut det mesta.

Utan antibiotika skulle jag inte vara vid liv i dag och förmodligen inte du heller. Förr ledde infektionssjukdomar och enkla sår ofta till döden. Människor dog som flugor av tuberkulos och lunginflammation och det gick inte att operera eftersom sårinfektionerna inte kunde hanteras.

År 1900 var den globala medellivslängden 30 år. Men världen förändrades i augusti 1928, för att den brittiske bakteriologen Alexander Fleming åkte på den mest berömda semester vars destination ingen minns.  

Fleming glömde nämligen att diska en bakterieodling i laboratoriet innan han for. När han återvände hade en svamp råkat växa – och den hade dödat bakterierna. Den dagen upptäcktes principen bakom penicillinet, och snart följde andra antibiotikum, som har räddat livet på hundratals miljoner.   

Men antibiotika är det slags lösning som bara fungerar så länge vi inte alltid använder den. Om en behandling är otillräcklig överlever vissa bakterier – de mest motståndskraftiga. De växer och förökar sig och kan snart inte hanteras av våra gamla medel.

Årligen dör 25 000 européer av antibiotikaresistenta smittor. Det är därför läkarna är försiktiga med att skriva ut antibiotika och tjatar om att du måste ta hela kuren även om du snabbt känner dig bättre. 

Men som vetenskapsskribenten Waldemar Ingdahl konstaterar räcker det inte med försiktighet. Förskrivningen i Sverige har minskat med 30 procent på 20 år, ändå ökar problemen med resistens. Vi behöver alltså nya former av antibiotika. Många varnar för att vi annars snart kan stå där, i världen före 1928, då en infektion var ett dödligt hot. Men det går allt trögare.

I dag har vi regelverk som gör att det tar nästan ett decennium och många miljarder att få nya läkemedel godkända. Och läkemedelsbolag har svårt att få vinst när en lyckad produkt ändå inte bör användas så mycket. 

Men det finns spännande initiativ. Australiensiska forskare har upptäckt att viss honung fungerar mot infektioner och forskare i Lund är på väg att föra in svensk ljunghonung i sjukvården. Lundaföretaget Enzymatica använder enzym från djuphavstorsk mot multiresistenta bakterier. Med nanoteknologi kan vi få pytterobotar som fungerar som mekaniskt antibiotikum.

Ju friare och galnare forskarna tänker på detta område, desto bättre. Hoppet står till vår tids Alexander Fleming.

+ Rymden. Rymdteleskopet Kepler antyder att det finns minst 17 miljarder planeter av jordens typ och storlek bara i Vintergatan. Svindlar inte tanken en liten, liten aning?

– Gerard Depardieu. Jo, det finns nog goda skäl att fly från Frankrikes socialistiska regering – men till Ryssland!? 

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset