Lisbeth Malm har bara drygt 2 000 kronor kvar när de fasta räkningarna är betalda.
Lisbeth Malm har bara drygt 2 000 kronor kvar när de fasta räkningarna är betalda.

Sedan 1990-talet har Sverige haft en stark ekonomisk tillväxt och lönerna har skjutit i höjden. Men de med lägst inkomster har inte fått ta del av välståndet, menar experter.

Garantipensionen och lägstanivåerna i aktivitetsstödet och sjukersättningen följer prisutvecklingen i landet. Men sedan 1990-talet har lönerna ökat mer än priserna. Det innebär att de som får de lägsta ersättningarna halkar efter – och det snabbt.

– Vi har gjort en fantastisk resa sedan 1990-talet. Men de som har de lägsta inkomsterna har inte fått ta del av det, säger Lennart Flood som är professor i nationalekonomi vid handelshögskolan i Göteborg.

Han får medhåll av Agneta Kruse, universitetslektor i nationalekonomi vid Lunds universitet.

– Efter 10–15 år slår det väldigt hårt. De som exempelvis har sjukersättning eller garantipension får samma varukorg år för år, medan alla andra får mer och mer, säger hon.

Allt fler pensionärer väljer att arbeta. Inom gruppen som får garantipension är det dock många som har långvariga psykiska sjukdomar och som inte kan jobba upp ersättningen.

– Många går från det som förr kallades förtidspension till garantipension. Väldigt få av de som har garantipension har också möjlighet att arbeta för att höja den, säger Lennart Flood, och menar att de flesta behåller garantipensionen livet ut.

Och går det inte att leva på ersättningarna kommer det att belasta andra bidragssystem.

– Kan man exempelvis inte betala hyran måste man ansöka om motsvarande belopp som exempelvis bostadstillägg. Genom att höja nivåerna avlastas andra system, säger Lars Flood.

Att låta de som har det sämst ställt halka efter kan leda till allvarliga sociala slitningar, menar Agneta Kruse.

– Om man behandlar de som ligger och skramlar längst ner på inkomstskalan på det här sättet – liksom man inte låter taken följa löneutvecklingen – leder det till en ökad lönespridning. Många rädda för det. Det förstör kittet i samhället, säger Agneta Kruse.

Utrymmet mellan golven och taken i många försäkringar är för ”snävt”.

– Om inte taken i arbetslöshetsförsäkringen och sjukdomsersättningarna följer lönerna ger det inte samma utdelning att arbeta när inte taket följer med, säger Agneta Kruse.

Och det innebär att syftet med arbetslinjen – att det ska löna sig att jobba – går förlorad.

För Lennart Flood är det om rättvisa.

– Jag är egentligen van att tänka allt i relativa termer, men ibland måste man sätta ner foten och konstatera att det inte går att leva på en så låg inkomst som 7 000 kronor i månaden före skatt, säger han.

Lisbeth, 68: Får gå till kyrkan för att be om hjälp

Lisbeth Malm är 68 år gammal och får garantipension, eftersom hon inte jobbat tillräckligt mycket när hon var yrkesverksam och dessutom blev sjukpensionär vid 50 års ålder. Det innebär att hon bara har 2 000 kronor kvar när de fasta räkningarna är betalda.

– Jag har fostrat fyra söner och har haft fyra jobb. Men de timmarna jag städade och sprang med tidningarna räknades inte. Nu får jag gå till kyrkan ibland och få hjälp om det är några extra utgifter någon månad. De har en fond för sådana som mig, säger hon.

Lisbeth Malm tycker att det är helt förkastligt hur pensionärer behandlas i dag och kan inte för sitt liv förstå att pensionerna inte höjs i takt med lönerna.

– Allting blir ju dyrare. En tusenlapp extra i månaden hade gjort stor skillnad. Då hade jag kunnat gå på bio någon gång. Nu är allt man handlar bara röda lappar. Jag har bara råd när det är halva priset. 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset