Hur många känner du som beskriver sig själva som ”laktos”? 
Svenskarna är bland världens mjölktåligaste folk men ändå klunkar vi i oss laktosfria produkter för en och en halv miljard i år. 
Generna styr om du tål vanlig mjölk och de ändrar sig inte i samma takt som försäljningen, så vad är det som håller på att hända med våra magar? Eller har vi laktosfnatt helt i onödan? 
I en serie artiklar talar Hälsogranskaren talat med läkarna, forskarna, bloggarna och mejerierna för att reda ut vad som ligger bakom laktosboomen. 

Året är 1974. I Valios finska laboratorium upptäcker forskare att de kunde separera mjölksockret från mjölken genom att tillsätta ett enzym och få fram en mjölk som kan drickas av de som inte kan bryta ner mjölksockret laktos. Men det var en lösning på ett problem som ingen tyckte fanns. 40 år senare sväller butikernas laktoshyllor med nya produkter. 

I Sverige har 10-15 procent av den vuxna befolkningen primär laktasbrist – det som i dagligt tal kallas laktosintoleras. Om du tål laktos i vuxen ålder eller inte avgör dina gener och det är inget du kan påverka, men att döma av utvecklingen av laktosfria produkter kan man nästan tro att det rör sig om en smittsam sjukdom som ökar varje år. 

– Jag har aldrig varit i ett land där så många säger att de är laktosintoleranta som i Sverige, trots att ni är ett av de länder som har lägst andel laktosintoleranta i världen, säger Oddný Sverrisdóttir, evolutionsbiolog vid Uppsala universitet med rötter på Island som forskat på hur förmågan att tåla laktos spridit sig över Europa.

Försäljningen av laktosfria mejeriprodukter har mer än tiodubblats mellan 2005 och 2013, enligt siffror från undersökningsföretaget Nielsen. Mejerierna kan tacka svenskarnas hälsomedvetenhet för det. Låglaktosen har fått en hälsostämpel som är helt rätt just nu, menar Svensk Handels utvecklingschef Magnus Kroon. Det visar sig också i hur mejerierna väljer att marknadsföra sina laktosfria produkter i mer svepande ordalag. Valio har haft budskap som ”lite nyttigare” och Icas egen laktosfria mjölk har riktats till dig med ”känslig mage”. 

– Jag tror säkert att det finns en ny medvetenhet bland kunderna och man funderar på om man är intolerant eller inte. Samtidigt finns det en enorm utveckling från butikernas sida mot de som är laktosintoleranta och ett skarpare utbud, säger Magnus Kroon.

Svenskarna har aldrig förut tyckt att de är så hälsosamma. Enligt Svensk handels kundbarometer ser sig tre av fyra som hälsomedvetna handlare och nästan varannan säger att de är mer hälsosamma i dag än för ett år sedan. I dag är hälsosam synonym med laktosfri, men trenderna för vad som anses vara nyttigt svänger. Kommer du ihåg minimjölken till exempel? Den lanserades som ett hälsoalternativ på 1990-talet med en påkostad kampanj med supermodellen Emma Sjöberg. Mellan 2002 och 2011 – ungefär samtidigt som laktosfritt gjorde sitt segertåg – krympte försäljningen av minimjölk från 53 000 ton till 15 000. I dag går den knappt att hitta i hyllan. Men än så länge finns det ingenting som tyder på att vi nått toppen när det gäller laktosprodukter.

Försäljningen har exploderat, står fortfarande bara en för en skvätt jämfört med standardmjölken. Varför pushar då mejerierna laktosfritt så hårt med mer och mer hyllplats? En förklaring kan vara lönsamhet och en vikande efterfrågan på vanlig mjölk. LRF Mjölks senaste rapport om mejerimarknaden är en dystopi där världsmarknadspriserna har rasat med 20-25 procent i år och med minskande produktion av i stort sett alla mjölkprodukter i Sverige under första halvåret.

Enligt Jordbruksverket kostar det ungefär tre kronor mer att ta fram en liter laktosfri mjölk än en vanlig mellanmjölk, men du betalar en tia mer i kassan.

– Vi försöker ta ut så mycket som möjligt för att kunna ge bra betalt till våra bönder och med samma procentpåslag blir det mer i antal ören jämfört med en vanlig mjölk, säger Arlas mjölkansvarige Niklas Larsson. 

Hur många kronor eller ören mer Arla tjänar på varje liter laktosfri mjölk vill han inte avslöja, däremot säger han att företaget inte har något att vinna på att driva kunder från vanlig mjölk till laktosfritt eftersom den vanliga mjölken är deras huvudverksamhet. Arla var sent in på banan när det gäller laktos, först 2005 lanserades den första laktosfria mjölken, då hade redan Valios laktosfria sortiment funnits i svenska hyllor i tre år. 

Men det är inte bara mejerier som konkurrerar med varandra om de laktosintoleranta. Vid sidan av laktosbefriade produkter finns också ett växande sortiment av soja- och havreprodukter. Att konkurrensen är skarp kan illustreras av att branschorganisationen Svensk Mjölk under hösten stämt havredryckstillverkaren Oatly för deras reklambudskap ”It's like milk, but made for humans”.

Det är lätt att tro att du som laktosintolerant måste välja bort alla produkter med laktos. Men riktigt så enkelt är det inte. Enligt Livsmedelsverket tål de flesta laktosintoleranta fem gram laktos, vilket innebär att en laktosintolerant kan sätta i sig en hel burk standard-creme fraiche eller ett helt paket vanligt smör om dagen och ändå hamna under gränsvärdet. Ändå har exempelvis försäljningen av Arlas gräddrelaterade låglaktosprodukter ökat med 15 procent bara hittills i år. Svensk Handels utvecklingschef ser det som del i samma trend som gjort att vi väljer surdegsbröd och mikrobryggd öl. 

– Ju mer man vårdar ett intresse desto mer ser man att allt inte är pris och att det finns andra värden, säger Magnus Kroon.

FLER ARTIKLAR I SERIEN:

► 
Läkare: Du kan behöva terapi i stället för laktosfritt

Hälsobloggaren: Folk blir helt galna när jag skriver om mjölk

Laktosmamman: Jag vill ju att han ska få dricka mjölk

Oddný Sverrisdóttir.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset