Man kan analysera Donald Trumps nya USA till leda. Men i slutänden är det förmodligen helt enkelt så att han är en man som är van vid rikedomens vadderade värld och aldrig har behövt ta konsekvenserna av något, som till slut hittade ett sätt att roa sig, nämligen dokusåpan. Som sedan fortsatt leva som om allt vore en dokusåpa, skriver Lisa Magnusson.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Nazister marscherar i Charlottesville, USA. De har egen paramilitär med sig, kamouflageklädd och tungt beväpnad. De har flaggor med hakkors också, och facklor. De skriker: ”Heil Trump!”. De misshandlar obeväpnade civila. En av dem ränner sin bil rätt in i motdemonstrationen, 19 skadas, en person dör.

På presskonferensen understryker landets president, den hälsade Donald Trump, att ”båda sidorna” har ansvar för det inträffade, och lufsar sedan därifrån, låtsas som han inte hör journalisternas frågor.

Utvecklingen i USA det senaste året känns inte bara fel, den känns direkt motsägelsefull. För precis som alla andra stora imperier är detta en nation byggd på kolonisering och slaveri. Men det är inte den sagan som utgör USA:s vitt spridda kulturella arv. Den verkligt berömda berättelsen är en annan.

LÄS MER: Lisa Magnusson: Almedalsveckan gräver sin egen grav

Den är ”Ge mig dina trötta, dina fattiga, dina hukande massors längtan efter att andas fritt”. Den är USA som den fria världens ledare och alltings räddare, en stark och god makt som gör det rätta. Drömmarnas land. Presidenterna brukar själva spela på den här bilden. Men Donald Trump ger fingret åt den, och åt hela den mäktiga historien om USA som ett land där åtminstone den lagstadgade rasismen numera bekämpats, och vars soldater ute i världen dessutom en gång för alla krossade nazismen.

Han vill bygga murar, bokstavligen, mot Mexiko. Han har förbjudit vissa nationaliteter att komma in i USA, och det handlar inte ens om de länder varifrån islamistiska terrorister kan tänkas härstamma, utan bara om arabiska länder som han inte gör affärer med. I Kalifornien ruttnar nu skördarna bort till följd av den hårdnade migrationspolitiken: det finns inte längre tillräckligt med arbetskraft.

Man kan analysera Donald Trumps nya USA till leda. Men i slutänden är det förmodligen helt enkelt så att han är en man som är van vid rikedomens vadderade värld och aldrig har behövt ta konsekvenserna av något, som till slut hittade ett sätt att roa sig, nämligen dokusåpan. Som sedan fortsatt leva som om allt vore en dokusåpa.

Han ställer till med drama, han ljuger och bedrar, han gapar om hur falska och äckliga alla andra är. Fake. Disgusting. Det är ju så man spelar spelet och vinner det, i dokusåporna.

LÄS MER: Lisa Magnusson: Moderaterna är opålitliga medlöpare

På kultursidorna har många famlat efter The Handmaid’s Tale, och visst skevar den jämförelsen. Det finns andra länder som påminner betydligt mer om denna totalitära dystopi. Men likheten jag tror folk far efter är att Donald Trumps USA liknar The Handmaid’s Tale mer än de vanliga världsräddarskildringarna. Denne president är en så uppenbar filmskurk, men han är likgiltig inför Hollywoodtroper, inför etiska påbud, inför normal anständighet, allt.

Vi var visst inte immuna. Öppen fascism kan verkligen fortfarande få fäste i den fria världen om vi inte aktar oss. Och ondskans inneboende tomhet gör den inte mindre farlig, det håller vi bittert på att lära oss.

+ Frisörerna som träffade en tonåring som var så djupt deprimerad att hon inte ens kunnat duscha och borsta håret. Tio timmar ägnade de åt att reda ut hennes trassel, så att hon skulle slippa raka av allt, rapporterar brittiska BBC.

– I kommentarsfältet till nätartikeln om den deprimerade tonåringen med hårtrasslet skriver någon: ”Med tanke på vart det här landet är på väg så kommer hon snart att ha på sig burka ändå.” Säga vad man vill om rasister, men det är ändå en rätt imponerande konst att verkligen lyckas få ALLT att handla om hur hemskt det är med invandring.

Lisa Magnusson

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset