Det som hela tiden faller bort i den svenska debatten om surrogatmödraskap är det lilla tilläggsordet "altruistiskt". Det vill säga att det inte ska vara tillåtet att betala för ett barn, att det i stället handlar om en frivillig insats från en närstående, skriver Lisa Magnusson.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Det är livmodern eller hon, cancern tvingar henne att välja. När hon varit frisk i två år träffar hon den rätte, den rätta sortens rätte, allt känns bara självklart. Redan den första gryningen de tillbringar tillsammans pratar de om framtiden, och hon säger som det är, att hon inte kan få barn.

De letar andra sätt. Efter ett halvår ställer de sig i adoptionskö, men väntan är lång, särskilt om man inte är ett ungt, friskt, gift par med hög utbildning, lågt bmi och stark kristen tro. Klockan tickar. Till slut säger hennes bästis: Jag ska bära ett barn åt er.

Visst låter det som ett utkast till världens mest feelgoodiga feelgoodhistoria?

Men säg i stället ”surrogatmödraskap” och svenska makthavare börjar flacka med blicken. Ordet har gjorts synonymt med olyckliga utländska kvinnor som sliter ut sina kroppar med att föda fram barn som de helst skulle vilja behålla men måste ge bort eftersom de behöver pengarna.

Det är dock inte alls vad detta handlar om, tvärtom.

LÄS MER: Nätforum en svart marknad för svenska surrogatmödrar

Det som hela tiden faller bort i den svenska debatten om surrogatmödraskap är det lilla tilläggsordet ”altruistiskt”. Det vill säga att det inte ska vara tillåtet att betala för ett barn, att det i stället handlar om en frivillig insats från en närstående. Statens medcinsk-etiska råd säger ja till detta.

Regeringens utredare, Eva Wendel Rosberg, är dock emot. Hon klamrar sig fast vid svårigheten att dra gränser rent juridiskt, som om denna fråga vore omöjlig att reglera och kontrollera. ”Vi vet inte hur de här barnen kommer att må på sikt. Vi menar att man inte kan säga att det här är förenligt med principen om barnens bästa”, menar hon vidare.

Visst har vi väl hört de argumenten förut, då om barn till homosexuella? Och mycket riktigt hör gaypar till dem som kan behöva surrogatmödraskap. Den associationen förklarar kanske varför Kristdemokraterna är emot, de som i alla andra sammanhang vill att kvinnor ska föda så mycket barn som möjligt.

LÄS MER: Så pratar du med ditt barn om hur de blivit till

Feministiskt initiativ säger också nej. De föreslår att Sverige i stället för surrogatmödraskap ska ”verka för att fler länder tillåter homosexuella att adoptera barn”, och öppnar därmed för en lösning om några hundra år sisådär.
”Ingen har rätt att kräva att en annan kvinna bär deras barn mot betalning”, säger Kvinnliga läkares förening yrvaket, som om något enda förslag gått ut på att tvinga kvinnor att bli värdmödrar. Även Socialdemokraternas partiledning oroar sig för risken för påtryckningar mot kvinnor, och pratar om allas rätt till sina egna kroppar.

Jag är glad att de tar upp den aspekten. För här kommer en revolutionerande idé: Låt kvinnor välja själva. Ett förbud mot altruistiskt surrogatmödraskap inom Sverige är motsatsen till detta. Det är att inte betro svenska kvinnor med att bestämma över sina egna kroppar och sin reproduktion, och det håller dessutom dörren öppen för betalda surrogatmödraskap i fattiga länder.

 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om föräldrar barn