”Låt dem kalla er rasister. Bär det som en hedersutmärkelse", sa Steve Bannon till de franska högerextremisterna i Front National i helgen.
”Låt dem kalla er rasister. Bär det som en hedersutmärkelse", sa Steve Bannon till de franska högerextremisterna i Front National i helgen.

Förintelseprojektet tog sin ände med ett självmord i en bunker. Det hade aldrig kunnat sluta annorlunda. För rasismen är ingen människovänlig ideologi. Den är besatt av fiender och bryr sig inte om sina vänner, skriver Lisa Magnusson.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

”Historien är på vår sida.” Så sa Steve Bannon till de franska högerextremisterna i Front National nu i helgen. ”Låt dem kalla er rasister. Bär det som en hedersutmärkelse. För varje dag blir vi starkare och de blir svagare.”

Det är ovanligt med sådan öppenhjärtighet. Vanligtvis brukar rasister inte ens vilja bli kallade rasister. De brukar säga att de är ”invandringskritiska” eller något i den stilen. Men inte Steve Bannon. Inte den jublande publiken på Front Nationals kongress. De ser ”rasist” som en hedersutmärkelse och de tror att historien är på deras sida. De tror fel.

Under 1700-talet gjorde rasisterna något smart. De tog sina vidskepliga föreställningar om den vita rasens överlägsenhet och klädde den i pseudovetenskapliga termer. Deras ”mätningar” kom fram till att mörkhyade personer var mindre värda på alla sätt.Så lades grunden för den moderna rasismen och dess frontfigur: Diktatorn Adolf Hitler.

Varför blir man diktator? Varför fängslar och mördar man meningsmotståndare? Därför att man vet med sig att man inte har folket med sig. Adolf Hitler blev inte demokratiskt vald. Han utsågs till rikskansler efter att Franz von Papen övertygat presidenten om att han då skulle kunna hållas i schack. Resten är så att säga historia.
Kanske är den historien en framgångssaga i rasisternas värld, men den slutade knappast lyckligt för dem. Förintelseprojektet tog sin ände med ett självmord i en bunker. Det hade aldrig kunnat sluta annorlunda.

För rasismen är ingen människovänlig ideologi. Den är besatt av fiender och bryr sig inte om sina vänner. Det är därför sant att rasisterna mycket väl kan vinna fruktansvärda segrar på kort sikt. De kan göra ofantligt stor, irreparabel skada. Men på lång sikt blir de alltid obönhörligen överkörda av verkligheten. Och vid ratten sitter den stora majoritet som föredrar normal jävla anständighet. Så lär oss historien.

Plus: ”Tårtgeneralen”. Så ömsint film.
Minus:  Rolandz i Melodifestivalen. Roland är baserad på en verklig person i 90-talsdokumentären ”Får jag lov?”. Att Robert Gustafsson nu cyniskt hånat denne man i 20 år?
Lisa Magnusson
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset