Lotta Appelqvist fick kämpa länge för att dottern Elin ska få läkemedlet Sativex, som lindrar spasmerna i hennes kropp.
Lotta Appelqvist fick kämpa länge för att dottern Elin ska få läkemedlet Sativex, som lindrar spasmerna i hennes kropp.

Elin Appelqvist, 22, har en grav cp-skada. Efter en lång kamp fick hon medicinsk cannabis utskrivet i form av munsprayen Sativex. Men medicinen är dyr och ingår inte i högkostnadsskyddet.

Örnsköldsviksbon Elin Appelqvists cp-skada gör att hon har värk och hårt spända, stela muskler.

– Min dyskinesi gör att kroppen rör sig ofrivilligt hela tiden, säger hon.

För att minska besvären fick hon bland annat läkemedel mot epilepsi och spasmer. Hon testade även det muskelavslappnande medlet Botox och Stesolid, ett narkotikaklassat läkemedel.

Men för två år sedan fick hennes mamma Lotta Appelqvist höra talas om läkemedlet Sativex, en munspray som innehåller extrakt från två cannabissubstanser. Hon hittade en läkare ute i landet som på prov skrev ut det till Elin.

– Hon var vuxen, förstod allting och ville prova om det fungerade, säger Lotta.

LÄS MER: Forskare: Medicinsk cannabis duger inte som läkemedel

Cannabismedicinen Sativex är en munspray

Sedan december 2011 är Sativex ett godkänt läkemedel i Sverige för att lindra spasmer och kramper för vuxna med multipel skleros, ms. Men bara om ingen annan behandling fungerat. Läkare kan även på eget ansvar skriva ut läkemedel till en patient med annan sjukdom än vad läkemedlet egentligen är till för, en sista utväg om annan möjlig medicin testats, som kallas off label-förskrivning.

Sativex, som kostade 4 770 kronor, räckte i tre månader för Elin som inte tog full dos. Hon blev mindre stel i musklerna, fick mer ork, mindre smärta och kunde minska på sina mediciner mot epilepsi och spasmer. Effekten var enligt henne också bättre än Botox och Stesolid.

– Jag blir väldigt lugn i kroppen. Kroppen rör sig ofrivilligt hela tiden så det är skönt att få känna lugn i kroppen någon gång, säger Elin.

Hon hänvisades sedan till sitt landsting men läkare efter läkare nekade att skriva ut Sativex eftersom den ansågs osäker och egentligen är för ms-sjuka. Till slut sa en läkare ja. Nu har Elin haft medicinen i drygt 1,5 år.

– Visst, medicinen är till för spasticitet för ms och inte för cp-skada. Men spasticitet som spasticitet. Det fungerar bra, säger Lotta.

LÄS MER: Experten om cannabisdebatten: “Det kommer att bli en liberalisering”

Ingår inte i högkostnadsskyddet

I fjol publicerade den amerikanska, vetenskapliga organisationen National Academies of Sciences, Engineering and Medicine en översikt över eventuella medicinska effekter av cannabis. Efter att ha gått igenom över 10 000 vetenskapliga artiklar sa man att det saknades eller behövdes mer bevis. Man fann dock bevis för att cannabismedicin kan vara effektivt vid tre specifika tillstånd: Illamående och kräkningar vid cellgiftsbehandling, kramper hos ms-sjuka och kronisk smärta.

Enligt Karl-Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket, finns det ett visst belägg för att Sativex gör nytta när det gäller kramper och kronisk smärta.

Sativex ingår dock inte i högkostnadsskyddet och subventioneras alltså inte av staten. Beslutet tas av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Enligt lagen om läkemedelsförmåner görs en avvägning av samhällets kostnad mot nyttan för patienten.

”Osäkerheten kring effekten av Sativex är stor och kostnaden för den nytta som läkemedlet tillför ligger över den nivå som normalt accepteras av TLV”, står det i beslutet.

2016 fick 168 patienter i Sverige Sativex. I fjol var det 337, enligt statistik från Socialstyrelsen.

– I dag ”puffar” jag Sativex i yttersta nödfall, någon gång per dag. Eftersom det är så dyrt att hämta ut det så har det blivit så, säger Elin.

Det här är Sativex

Läkemedelsverket har godkänt ett läkemedel i Sverige som är medicinsk cannabis för ms-sjuka med spasmer och kramper: Sativex. Det innehåller cannabinoiderna THC och CBD. THC är rusgivande, ökar aptit och minskar illamående. CBD är inte psykoaktivt, ger i sig själv inget rus men minskar smärta, inflammation och problem med muskelkontroll.

Det finns även fyra cannabisbaserade läkemedel som inte är godkända i Sverige men som man kan ansöka att få på licens, efter godkännande av Läkemedelsverket: Marinol, Bediol, CBD-olja och Epidiolex. Licens innebär att Läkemedelsverket ger sitt godkännande i varje enskilt patientärende. Det handlar inte om ett generellt godkännande av medicinsk cannabis utan om en sista utväg som föregåtts av långa processer där alla andra vägar ska vara prövade först. Mediciner som skrivs ut på licens ingår per automatik i högkostnadsskyddet.

Bediol skiljer sig från de andra läkemedlen genom att tabletten innehåller hela växtdelar från de odlade plantorna och har alltså inte extraherats eller fåtts att efterlikna enskilda cannabissubstanser. De kan därför innehålla olika mängder av de verksamma substanserna i marijuanaplantan, medan ett läkemedel alltid innehåller exakta mängder.

I Danmark och i Norge är det tillåtet att ta med sig cannabis som förskrivits i Nederländerna in i det egna landet. Det är inte tillåtet i Sverige.

Källa: Läkemedelsverket, Vårdfokus, Socialstyrelsen

LÄS MER: Medicinsk cannabis blir laglig i Danmark – det här behöver du veta

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset