Häromdagen vaknade jag av att en kvinna ringde mig på morgonen. ”Hej! Jag heter Anna och ringer från Sveriges Radio … jag undrar om du har någon kommentar om kravallerna i Angered i natt?” ”Ursäkta, vad sa du?” svarade jag och undrade om det kanske var så att jag fortfarande sov. Hon berättade om hur hundratals ungdomar under strömavbrottet i Göteborg började kasta sten på poliser och krossa fönsterrutor till höger och vänster utan någon som helst anledning. Jag sa att jag tyvärr inte kunde hjälpa henne eftersom jag var hemma hela kvällen och läste en bok (ja, så tråkig är jag) och lade på luren.
Jag drog mig mot datorn och läste i nyhetstidningarna om dessa kravaller som tydligen skulle ha skett utanför mitt fönster. Jag såg suddiga bilder av en polisbil och en krossad fönsterruta hos Handelsbanken.

”Herregud, sov jag medan sådana kravaller pågick?” tänkte jag och fortsatte läsa om alla de hundratals aggressiva ungdomar som kastat sten på poliser och spårvagnar och krossat fönsterrutor på skolor, äldreboenden och nästan alla affärer i mer eller mindre hela Angered.
Jag tog en överdrivet lång morgonpromenad med hunden runt Hammarkullen, där jag bor, för att kolla upp denna skadegörelse. Jag hade förväntat mig en blandning av lite Göteborgskravallerna, lite brinnande bilar à la Paris och lite Watts riots.
Men det enda jag såg var … ja … en massa journalister som stod med block, pennor och en tom blick och fotografer som gick runt med händerna i fickorna med gigantiska kameror hängande över axeln och tittade på husen.

Men ingen rök utan eld, tänker
man ju. Fast efter en mer grundlig analys av mediernas bild av det hela ser jag att det är samma bild som visas om och om igen. Det är Handelsbankens fönster och det är Handelsbankens fönster och återigen Handelsbankens fönster. Det, förutom några andra krossade fönsterrutor som man inte riktigt kan bevisa ens hände under den natten, var det enda, vilket rubricerades som ”kravaller och upplopp”. Jo, och att ett fåtal unga killar tjafsade med polisen, vilket varade i cirka tio minuter, och sedan gick folk hem.
Den dagen gick jag hem och tänkte att Sveriges medier måste innehålla så många mytomaner att det är sjukt. Plus att nu vet vi vilka vi ska tacka om Sverigedemokraterna får mer röster i nästa val.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset