Än i dag är könsstympning ett tabubelagt ämne.
Än i dag är könsstympning ett tabubelagt ämne.

Könsstympning är ett svårt problem komma åt. Många flickor väntar med att söka stöd tills de blir myndiga. – Många är rädda för att förlora sina familjer, säger Dilek Baladiz, verksamhetschef vid Origo.

Ungefär 200 miljoner flickor och kvinnor världen över uppskattas vara utsatta, enligt Världshälsoorganisationen (WHO).

LÄS MER: Flickor ska ha könsstympats – utredning har hittills tagit 2 år

I Sverige finns inga nyare siffror än de från 2015. Då låg uppskattningen på att 38 000 flickor och kvinnor var könsstympade i landet.

– Vad jag vet är det ingen ny uppskattning på gång. Vi har inte fått något sådant uppdrag. Man känner ju till att det finns kvinnor i Sverige som är könsstympade, så man satsar på att sprida kunskap om det här och hur man kan jobba förebyggande, säger Inga-Maj Andersson, utredare på Socialstyrelsen.

Många väntar med att anmäla

I Sverige är könsstympning förbjudet sedan 1982, men det förekommer fortfarande.

LÄS MER: Få fall av könsstympning når domstol

Allmänheten har inget formellt krav på sig att anmäla till socialtjänsten ifall man misstänker att ett barn far illa, men det rekommenderas. Dock är vissa myndigheter skyldiga att anmäla.

– Vi kan se att många unga överlag väntar med att söka stöd för sin livssituation tills de blir myndiga, för att de då kan hänvisa till sekretessen och säga att myndigheterna inte får kontakta familjen. Detta oavsett om det handlar om psykiskt, socialt, sexuellt eller fysiskt våld, såsom begränsad frihet, tvångsäktenskap eller könsstympning. Många är rädda för att förlora sina familjer, det krävs ofta ett motivationsarbete innan de tar hjälp från myndigheter, säger Dilek Baladiz, verksamhetschef vid Origo, resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld.

Måste förstärka kunskapen

Socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen under hösten 2017 att ta fram underlag till en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. Tanken är även att uppdatera informationsmaterialet som finns på flera språk från 2004.

­– Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att se över är hur vården ser ut i Sverige och lämna förslag på förbättring och förstärka kunskapsstödet till både landsting, kommuner och elevhälsan, säger Inga-Maj Andersson.

LÄS MER: Regeringen måste skydda flickor från könsstympning

– Vi behöver alla hjälpas åt för att upptäcka barn, ungdomar och vuxna som kan vara i behov av stöd och vård när det handlar om könsstympning. Det finns hjälp att få, säger Dilek Baladiz.

Stort intresse

Fler söker efter kunskap inom ämnet, något Inga-Maj har märkt av.

– Det finns ett stort intresse för den här frågan. Det är många som ringer och vill ha vägledning, både journalister, socialtjänsten och vårdpersonal, säger Inga-Maj Andersson.

LÄS MER: 6 tecken på att det går framåt i kampen mot könsstympning

Den vanligaste missuppfattningen hon stöter på är att en del tror att könsstympning är baserat på religion.

– Det är en tradition som pågått i tusentals år, långt innan kristendomen och islam kom. Man vet inte riktigt hur den uppstod, men troligtvis har det att göra med att man vill kontrollera kvinnors sexualitet och kroppar, säger Inga-Maj Andersson.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset