– Jag är en doldis i Sverige, säger Åsk Wäppling som driver Adland, en av världens största reklambloggar.  
– Jag är en doldis i Sverige, säger Åsk Wäppling som driver Adland, en av världens största reklambloggar.  

BLOGG. Åsk Wäppling – alias Dabitch – är okänd i Sverige, trots att hon har 30 000 dagliga besökare på sin blogg AdLand. Den är en av världens största reklam­­­­­bloggar och är utsedd till Europas näst bästa av tidskriften Ad Age. På sajten har hon samlat 43 000 reklamfilmer.
– Jag är definitivt en doldis i Sverige. Det beror nog på att jag skriver om internationell reklam på engelska. Utomlands har jag blivit omskriven i Der Spiegel och New York Times. Men i Sverige är reklambranschen väldigt lokal.

Du publicerar skvaller och snedsteg inom reklambranschen, ändå skickar reklammakarna själva sina filmer till dig. Hur lyckas du?
– Det är en balansgång. Vissa reklambyråer surnar till och vill inte skicka sitt material. Så jag får vara lite försiktig med att skälla ut dem när det är dåligt.

Hur har du gjort för att bygga upp sajten?
– Varit envis. När jag började bygga den (1996) var jag tvungen att skaffa en egen server. Jag skriver inte bara, utan sköter servern, digitiserar alla rek­lamfilmer och har byggt databasen. Jag lägger aldrig ut någonting utan upphovsmännens tillstånd. Men sedan My Space och Youtube kom kastas reklamfilmer omkring hur som helst.

Du dödshotades under OS för att du har Röda korsets Kina-kritiska kampanj för mänskliga rättigheter på bloggen. Vilka tror du låg bakom?
– Det är ganska uppenbart att det var kinesiska studenter.

Du terroriserades med hotfulla telefonsamtal på nätterna. Var du rädd?
– Nej. Det var otäckt när det hände, men sedan blev jag förbannad. Snacka om att skjuta budbäraren. Jag skrev bara att den här kampanjen finns, sedan blev den kommenterad av läsarna.

Du säljer inga annonser för publicering på bloggen?
– Nej, från början kändes det väldigt viktigt för mig. När man börjar sälja, börjar man hora för trafiken. Man försöker dra trafik bara för att sälja banners och riskerar därför att skriva allmänpoppis istället för smalt och intressant. 

Vilken är din favoritreklam?
– Guinness, är bäst alla kategorier, även om det var länge sedan. Och X-box gör så vansinnigt bra reklam att jag snart måste köpa en, fastän jag inte tycker om att spela X-box egentligen.

De flesta zappar när det blir reklam. Varifrån kommer ditt enorma intresse?
– Mamma måste ha tappat mig på huvudet när jag var liten! När jag var sju och skulle skicka ett band till mormor från USA, där vi bodde då, började jag citera reklam och sjunga med i melodisnutten på TV:n. Jag har verkligen varit sjukligt intresserad av reklam ända sedan jag var liten.

Tjänar du inga pengar på bloggen?
– Nja. inte nu. Jag skulle väldigt gärna vilja göra det, men då krävs det att fler än jag sitter och jobbar med den. Nu jobbar jag full tid som art director vid sidan om. Snart räcker tiden helt enkelt inte till.

Sveriges bästa och sämsta reklamer enligt Åsk

Klicka på bilderna för att se klippen

Sämsta:

”Var tredje sök är gratis”.
Den där Lene-tjejen som gör reklam för nummerupp­lys­ning. Den är lika hemsk som naglar mot svarta tavlan.

Bästa

”Sluta aldrig jämföra”.
Compricers kampanj med han som dansar bredvid en man som dansar på rullskridskor. Och en liten kille som sitter och äter glass bredvid en annan kille med mycket större glass.


Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset