Bilderna är arkivbilder.
Bilderna är arkivbilder.

Fyra flickor ska ha utsatts för könsstympning. Två personer har utretts för brott, och även medgett att de utsatta är könsstympade. Men nu har den långdragna utredningen lagts ner: ”Det finns vissa bevisproblem”, säger åklagaren.

I december uppmärksammade Metro ett fall där flera flickor ska ha blivit könsstympade. En man och en kvinna utreddes för könsstympning.

Ärendet har legat på polisens bord sedan minst november 2016.

Om de fyra flickorna, där vissa i dag är myndiga, har någon personlig relation till de misstänkta vill åklagaren Alexandra Bopp inte kommentera.  

Medger att flickorna är könsstympade

En av de utsatta gick med på att låta sig undersökas av läkare som fastställde att hon hade blivit utsatt för könsstympning.

De andra drabbade har inte velat låta sig undersökas, men hade uppgett att de också blivit könsstympade.

LÄS MER: Debatt: Därför angår kvinnlig könsstympning alla

Även de två misstänkta har medgett att de fyra målsägandena är könsstympade, samt att det skedde utomlands, enligt dokument som Metro tagit del av.

Trots det läggs nu undersökningen ner.

– Dels finns det vissa bevisproblem eftersom vi inte vet vad det är för typ av könsstympning som har utförts, det finns ju olika grader. Sedan har olika uppgifter lämnats om när och av vem och vilka som närvarat vid könsstympningarna, säger Alexandra Bopp och fortsätter:

– För att det ska komma till att någon kan bestraffas för någonting måste man ju veta vem som har gjort vad.

LÄS MER: Många utsatta för könsstympning i Sverige: ”Vi behöver alla hjälpas åt”

Enligt advokaten Louise Gunvén, som företräder en av de tidigare misstänkta, nekar hennes klient till brott.

– Han har genomgående förnekat att han har haft någon inblandning eller ens vetskap om vad som påståtts ha hänt och han blev ju väldigt lättad av beslutet att lägga ner förundersökningen.

Det stod att båda som delgetts misstanke vetat om att flickorna var könsstympade. 

– Man får ju skilja åt vad man är delaktig i och vad man i efterhand får information om, säger Louise Gunvén.

Ska inte ha skett i Sverige

Eftersom de misstänkta övergreppen inte ska ha skett i Sverige krävs det även ett åtalsförordnande, vilket innebär att en särskild prövning ska göras innan åtal får väckas vid en svensk domstol. Riksåklagaren måste begära ett sådant hos regeringen, som i sin tur måste godkänna ett åtalsförordnande.

– Om man har levt i ett annat land och sen är på flykt och kommer till Sverige och innan man har anknytning till Sverige begått ett brott, såsom könsstympning, då har Sverige sagt att det inte är rimligt att man blir bestraffad för det, säger Alexandra Bopp och fortsätter:

– Jag är inte säker på att bevisen skulle ha räckt för en fällande dom, men utöver det har jag inte ansett att anknytningen till Sverige har varit sådan att det är rimligt att begära ett åtalstillstånd.

LÄS MER: Få fall av könsstympning når domstol

Tagit lång tid

I Sverige tros cirka 38 000 flickor och kvinnor vara könsstympade, enligt siffror från 2015 som Socialstyrelsen tagit fram. Få fall anmäls och ännu färre leder till åtal. 

Könsstympning är förbjudet sedan 1982, men sedan dess har endast tre fall av könsstympning lett till fällande domar.

LÄS MER: 38 000 kan ha varit utsatta i Sverige – här är fler siffror om kvinnlig könsstympning

Att utredningen i det aktuella fallet pågått sedan 2016 beror på flera olika faktorer. Bland annat har det varit svårt att få till vissa utredningsåtgärder, enligt Alexandra Bopp.

– Dels så har det varit väldigt svårt att få till förhören. Dessutom har jag som förundersökningsledare inte möjlighet att bestämma över hur polisen använder sina resurser.

Hur ser du på att utredningen tagit så pass lång tid?

– Jag tycker aldrig att det är bra när en utredning som rör brott med målsägande tar lång tid. Det är aldrig önskvärt, säger Alexandra Bopp och fortsätter:

–  Sedan har det varit andra svårigheter som inte på något sätt varit kopplade till myndigheter. Det här är oerhört känsliga frågor och det har behövts hålla många förhör som inte varit helt lätta att få till.

LÄS MER: Sexualitet bortom heder, bojor och begränsningar

Louise Gunvén menar att ärendet kunde ha lagts ner betydligt tidigare.

 Det är ju alltid en stor press på personer som är misstänkta för ett brott och som inte får en chans att bemöta det. Hade min klient fått komma till tals tidigare så hade man kanske kunnat undvika att det tog sådan lång tid. 

Metro har sökt målsägandebiträdet för flickorna, och den andra misstänktas advokat. 

Fakta: Lagen om könsstympning

Sverige var det första landet i Europa som förbjöd könsstympning. Lagen antogs 1 juli 1982. Den som döms för ett sådant brott riskerar fängelse mellan två och sex år.

En ny lagparagraf infördes 1999 som innebar att en person kan dömas, även om brottet skett utanför Sverige.

De första domarna kom dock inte förrän 2006, då två personer fick fängelsestraff för att ha medverkat till könsstympning.

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset