Xi Jinping. Arkivbild.
Xi Jinping. Arkivbild.

Ordförande Maos kropp vilar på Himmelska fridens torg i Peking. Men 40 år efter sin död har han plockats upp av president Xi Jinping – som strösslar med referenser till den forne diktatorn för att behålla makten.

Flaggorna som vajar i smogen utanför partihögkvarteret är visserligen lika röda som innan ekonomin liberaliserades på 1980-talet. Men den tidigare kommunistiska diktaturen har blivit en kapitalistisk enpartistat – som fortfarande styrs av ett kommunistiskt parti.

Paradoxen sminkas över med hjälp av den tidigare diktatorn Mao Zedong, som tog makten över landet i revolutionen 1949 och styrde det fram till sin död 9 september 1976.

Nationalistisk maskot

Xi Jinping har återkommande flirtat med Maos minne i den statliga propagandan sedan han blev president 2012. Förklaringen till att Mao återanvänds är enkel – han var en av kommunistpartiets grundare, utropade Folkrepubliken Kina, återupprättande Kinas status i omvärlden. Som ett talande exempel har partiet släppt en mobilapp med klassiska Maocitat.

– Det är som en nationalistisk ikon och landsfader han betyder något i dag. Partiet behöver gå tillbaka till sin kanon och gamla ledarfigurer för att visa att man har legitimitet, säger Johan Lagerkvist, professor i Kinas språk och kultur vid Stockholms universitet.

Legitimiteten avgörande

Just det sistnämnda, legitimiteten, har satts i gungning när klyftorna vidgats mellan rika och fattiga kineser. Jobb har försvunnit när statliga industrier bommat igen, och befolkningen på landsbygden har återkommande demonstrerat, enligt Oscar Almén, Kinaexpert vid Uppsala universitet.

– I en diktatur kan ett parti inte komma tillbaka i nästa val om det förlorar makten. Kommunistpartiet upplever att det inte har råd att bara ha stöd av endast en del av befolkningen, och tar det säkra före det osäkra, säger han.

Brotten glöms bort

Mao Zedong har dessutom blivit en mindre laddad symbol under årens lopp eftersom vänsterflygeln inom partiet, som är kritiska till marknadsanpassningen, inte längre utgör ett hot mot ledningen. Ett ny-maoistiskt uppsving leddes visserligen av jättestaden Chongqings dåvarande borgmästare Bo Xilai, men slogs ner när han fängslades för korruptionsanklagelser 2012.

Den kinesiska minnespolitiken – alltså vad som får sägas högt om landets historia – har samtidigt hjälpt befolkningen att glömma människorättsbrotten som begicks under kulturrevolutionen, säger Oscar Almén:

– Jag tror att äldre kineser har en mer realistisk syn av Mao, även om de kan vara nostalgiska och drömma sig tillbaka till en tid som var enklare på många sätt. De som är yngre saknar mycket kunskap, och har bara serverats den idealiserade bilden.

Andy Wong/AP/TT
Två porträtt av Kinas nuvarande diktator Xi Jinping (i mitten och till höger) tillsammans med porträttet av den tidigare diktatorn Mao Zedong (till vänster). Arkivbild.
Lee Jin-man/AP/TT
Militärpolis marscherar förbi porträttet av Kinas tidigare diktator Mao Zedong vid Himmelska fridens torg i Peking. Arkivbild.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset