Ishockey har blivit en sport för höginkomsttagare, fotbollen är alldeles för ofta fullständigt skamlös, och flera av de stora lagidrotterna har tappat någonting på vägen som handbollen har lyckats behålla. Ideal, skriver Marcus Leifby.

I dag spelar Sveriges handbollsdamer sin första VM-kvartsfinal sedan 2001 och så fort det visas handboll på teve borde alla se på. Skolorna skulle göra som på Stenmarks tid, rulla in en teve i klassrummen och avbryta lektionerna en stund. Den övriga idrottsvärlden, och världen, borde se och lära sig av handbollen.

Förr i tiden, när rörelsen präglades av ett amatörideal, blev en idrottare som tog betalt för att idrotta bannlyst eftersom man ansåg att professionalismen inte skapade några bra samhällsmedborgare. En absurd tanke i dag men teorin är tyvärr mer aktuell än någonsin.

LÄS MER: Marcus Leifby: Fotbollförbundet är en förstelnad tomteverkstad

När damernas handbolls-VM drog igång kom det fram att damerna och herrarna i de svenska handbollslandslagen har exakt lika mycket i ersättning och bonusar.

– Självklart, vi gör ju samma jobb, berättade lagkaptenen Tobias Karlsson som själv var med och tog initiativet.

Damlandslaget i fotboll tvingades spela ett år utan kollektivavtal eftersom Svenska Fotbollförbundet inte kunde tänka sig att förbättra deras ersättning på 230 kronor om dagen, men ingen herrlandslagsspelare hade något Tobias Karlsson-vett att komma med.

Däremot blev storgubbarna på förbundet ursinniga när damernas bojkotthot mot Fotbollsgalan kom dagen före Sveriges avgörande match mot Italien, de i bubbelplast så inlindande mångmiljonärsproffsen kunde ju bli störda!!

Så, vad skapar professionalismen för samhällsmedborgare, egentligen?

Handbollsspelare arbetar eller studerar vid sidan av sin elitsatsning, ingen 16-17-åring får ett miljonkontrakt och en Bentley-nyckel i näven, en handbollsspelare måste fortfarande boka resor, klipptid och tvättstugan på egen hand.

En handbollsspelare behöver tänka, ta ansvar – och i dag är handbollen den mest jämställda lagidrotten vi har.

Ingen jämför Nathalie Hagmans skott med Kim Anderssons, en spelares sexuella läggning är ointressant, en målvakt är en målvakt och damernas Bella Gulldén är svensk handbolls klarast lysande stjärna.

LÄS MER: Leifby: Bestycka Svensson med pompoms och sätt honom i hejarklacken

Ishockey har blivit en sport för höginkomsttagare, fotbollen är alldeles för ofta fullständigt skamlös, och flera av de stora lagidrotterna har tappat någonting på vägen som handbollen har lyckats behålla.

Ideal.

Handboll är för redigt folk, och är de inte rediga från början så ser handbollen till att de blir det.

Marcus Leifby

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om handboll