Marcus Leifby är trött på alla filmningar inom fotbollen.
Marcus Leifby är trött på alla filmningar inom fotbollen.

I handboll finns inget utrymme för filmningar, divalater, protester eller gnäll. Har du ont? Fint, sätt dig och vila en stund då. Utanför planen. Tänk vad skönt om fotbollsspelare kunde ha samma mentalitet, skriver Marcus Leifby.

De svenska damerna hade inte mycket att komma med i hemma-EM, när medaljerna portioneras ut i helgen får de inte vara med, men ett mästerskap i handboll följs alltid av ett nytt mästerskap i handboll. Efter nyår är det herrarnas tur, VM avgörs i Frankrike, Sverige är med och allt sänds förstås i teve. Fint det. En mer rejäl bollsport är svår att hitta.

Det existerar ingen stiltje i handboll, alla rusar alltid åt ­något håll, antingen framåt för att göra mål eller bakåt för att se till att det inte blir mål. Aldrig är det någon som såsar och knyter skorna och rättar till ­sina strumpor vid avkast eller på fasta situationer. Det är något väldigt stärkande i det.

Tänk er upplevelsen att försöka ta sig förbi den svenska försvarsspelaren Tobias Karlsson när Tobias Karlsson gett sig fan på att ingen ska ta sig förbi honom. Tobbe är två meter lång och ­väger över hundra pannor, han är hård som en trappuppgång och hans fingrar har gått ur led fler gånger än jag har gått till jobbet.

LÄS MER: Marcus Leifby: Fem anledningar att mysa i soffan när det är vintersport på tv

Trots att handbollen är så omild är den nästan helt befriad från gnäll. Eller kanske just därför. Det ges och tas men ingen ligger och gnyr i onödan, det klagas det inte på domaren, inte på motståndaren, inte på någonting.

olivia
Olivia Mellegård efter att hon blivit knäad i ansiktet i matchen mot Frankrike.

När damerna mötte Frankrike härom dagen hoppade den franska målvakten ut och knäade Olivia Mellegård i ansiktet, Mellegård knockades och tvingades bryta matchen, fransyskan fick rött kort och gick och satte sig på läktaren. Det var inga vilda protester åt något håll.

Tänk er samma händelse på en fotbollsplan. Domaren skulle bli mer uppvaktad än J-O Waldner på besök i en kinesisk pingisracket-fabrik, det skulle gestikuleras, gapas, skrikas, pekas, bönas, flaxas, sprattlas och någon skulle ­förmodligen gå ner på knä och be till guuuuuud.

Den däckade spelaren ska vi inte tala om. Han (ja, det är herrfotbollsspelare vi pratar om här, vältränade fysmonster) skulle behöva syrgastuber stora som U-137 för att komma på fötter igen. Läkare utan gränser skulle anlända i ambulans­helikoptrar från en specialklinik i Bremen.

Jämfört med handboll är fotboll en oerhört klemig sport, ingen ­annanstans filmas eller överdrivs det lika mycket som i fotboll.

LÄS MER: Marcus Leifby: Här är sex sportböcker som du måste läsa

Handbollen har en regel som jag tycker mycket om. ”Efter att ha fått medicinsk behandling på spelfältet måste spelaren omedelbart lämna spelplanen. Spelaren kan ­endast återinträda på spel­planen när det tredje anfallet för hans lag avslutats”. Visst, ropa på kylspray, eller mamma, men då sitter du också stilla en stund och tittar på.

UT! SITT NER!

Vilken fenomenal ­liten förordning det är. Om fotbollen hade haft en liknande regel skulle fler spelare ha mindre ont, inte skada sig lika ofta och inte vara såna jäkla tunnisar.

Tre saker som aldrig hade hänt på en handbollsplan

Platt fall för Andreas Johansson, 2015

1. IFK Norrköping ligger under med ett mål mot AIK på hemmaplan. Knappt 20 minuter plus tillägg återstår att spela. Då ser hemmalagets Andreas Johansson sin chans att leva ut en gammal skådespelardröm. Efter att ha smekt den i princip stillastående Mohamed Banguras arm med sin näsa faller Johansson handlöst till marken och tar sig för ansiktet. Förmodligen den sämsta filmningen i allsvenskans historia. Jag säger som Jens Fjellström i TV4:s sändning: Nä, näe, näääe.

Rivaldo förväxlar sin anatomi, 2002

2. Brassen Rivaldo fick en boll på benet, rasade ihop fullständigt – och tog sig för ansiktet. Inför 2 000 tv-kameror under ett VM. Smart.

David Luiz kan inte sluta le, 2013

3. En brasse till. Manchester United–Chelsea. David Luiz låg och flinade med ryggen mot domaren och låtsades ha ont. Låtsades. Låt. Sad. Es. Vilken krake.

LÄS MER: Marcus Leifby: Här är fotbollsstjärnornas pr-jobb vi (tyvärr) aldrig glömmer

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset