Robin Olsen och Victor Nilsson Lindelöf har varit i ropet den senaste veckan efter en presskonferens.
Robin Olsen och Victor Nilsson Lindelöf har varit i ropet den senaste veckan efter en presskonferens.

Fotbollförbundet ser ut att redovisa mardrömssiffror inför matchen mot Slovakien – och att inte fler intresserar sig är ett sundhetstecken. Känslorna efter VM-succén spökar för mig och att Nilsson Lindelöf och Olsen beklagar sig över att de måste träffa svensk media en gång varannan månad gör inte att suget tilltar, skriver Marcus Leifby.

På tisdagen spelar Sveriges VM-hjältar en träningslandskamp mot Slovakien och biljetterna har varit lika lättsålda som rosa flamingo-innetofflor inne på Kumlaanstalten.

Svenska Fotbollförbundet ser ut att redovisa mardrömssiffror i klass med de 13 000 som fick för sig att gå och titta på Sverige-Norge 2013.

Här har vårt friska och vältränade landslag trotsat lagar, regler, rim och reson, slagit sig in i en VM-turnering och fört lilla Sverige till ”kvattsfinal”.

LÄS MER: Skilda åsikter om Nations League: ”Mest meningslösa turneringen i världen”

Och så belönas de på det här sättet, med spel inför tomma läktare!?

Så uppfriskande!

Att inte fler intresserar sig är ett sundhetstecken.

När Sverige mötte Ryssland i torsdags dröjde det till fredag eftermiddag innan en god vän berättade för mig att matchen slutat 0-0.

Så pass.

Blågult skrällde sig hela vägen till kvartsfinal i sommarens VM.

Känslorna efter VM-succén, som det väl ändå får beskrivas trots primitiv fotboll, spökar för mig.

Jag famlar efter förnimmelser och måste mobilisera varenda liten ryckning i kroppen för att överhuvudtaget känna någonting för den här VM-sommaren.

Så har jag aldrig känt förut.

LÄS MER: Marcus Leifby: Därför är Asllani svensk fotbolls viktigaste röst

Att Uefa nu har hittat på ett nytt format – Nations League – där Sverige, utöver kvalet, ska spela fler på låtsas-viktiga matcher som ändå känns lika betydelselösa som de redan ovidkommande träningslandskamperna botar inte denna likgiltighet.

Sporten är på god väg att devalvera sig på egen hand då det grips efter mer stålar, ofta genom fler och större tv-avtal.

Mer matcher, mindre att spela om.

Om ni inte bryr er, varför ska jag då göra det?

För att sport ska kännas relevant måste den få oss att känna någonting.

Står ingenting på spel behöver vi åtminstone känna någonting för laget, eller för några av spelarna i laget, men en träningslandskamp med Sveriges herrlandslag i fotboll är inte i närheten av att uppfylla dessa anspråk.

Att den internationella herrfotbollen fostrar patrask och är fullständigt nedsölad av mygel och korruption ökar inte lusten.

LÄS MER: Så fungerar nya Nations League – allt du behöver veta

Att såspåsarna Victor Nilsson Lindelöf och Robin Olsen, båda kemiskt fria från insikter, sitter på en presskonferens och beklagar sig över att de måste träffa svensk media en gång varannan, var tredje månad gör inte att suget tilltar.

Tvärtom faktiskt.

Om ni inte bryr er, varför ska jag då göra det?

Lycka till mot Slovenien.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset