Flera av Sveriges medier får inte tillstånd att kameraövervaka sina entréer. Men fler kameror kan vara ett viktigt steg i kampen mot fundamentalister och våldsverkare som vill kväva det fria ordet, skriver Maria Abrahamsson (M), riksdagsledamot.

Från sitt gömställe i söndags lät konstnären Lars Vilks hälsa att han trots åtta år av dödshot, som måltavla för islamistiska våldsverkare, framför allt är orolig för polisernas hårdare arbetsmiljö, att polisen möter allt tyngre beväpning från terrorister som är bättre utrustade än poliserna själva.  

Man ska vara försiktig. Jag vet inte hur många gånger Aftonbladets Anders Lindberg upprepade de orden i söndagens extrainsatta Studio Ett med anledning av helgens terrorattentat i Köpenhamn. Efteråt, i ett replikskifte på Twitter, förtydligade Lindberg för mig att mer övervakning inte behöver vara lösningen. 

Men var det då fel av den danska polisen att publicera kameraövervakningsbilden på den misstänkta gärningsmannen som ledde fram till att han kunde identifieras, kontrade jag. Nej, det tyckte Lindberg inte var fel. Ärligt talat begriper jag inte den lindbergska logiken.

För uppenbart räcker det inte att som motvikt till terrorn unisont upprepa att vi och hela den civiliserade världen står upp för yttrandefriheten, öppenheten och det fria samhället. Mantrat att vi aldrig kommer att vika ner oss är och förblir en vacker men meningslös klyscha. Om den inte följs av handling.

Vid förra veckans hearing i konstitutionsutskottet, med anledning av attentaten mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris, framkom att Sveriges Radio saknar kameraövervakning i entrén. Det var Mats Johansson, min partibroder och tidigare chef på Svenska Dagbladets ledarsida, som uppmärksammade det orimliga förhållandet att skyddsobjektet SR inte kan övervaka sina ingångar och inte heller har rätt att avvisa folk som använder stora entrén som ”värmestuga”.

Svensk lag förbjuder inte övervakningskameror i entréer hos SR, SVT och andra mediehus. Men Datainspektionen vägrar att ge de tillstånd som behövs. Så ja, lagen behöver definitivt förtydligas, så att medieredaktionerna kan kameraövervakas som ett led i kampen för yttrandefrihet, öppenhet och ett fritt samhälle. 

För om vi - och jag riktar mig särskilt till SvD:s Fredric Karén, Dagens Nyheters Peter Wolodarski, Expressens Thomas Mattsson, Aftonbladets Jan Helin, Metros Kristoffer Rengfors, Sveriges Radios Cilla Benkö och SVT:s Hanna Stjärne - om vi menar allvar med att vi är redo att till sista blodsdroppen försvara rätten till yttranden som vi själva avskyr, då måste vi också vara beredda att möta våld med handling och inte bara med ord om att vi tillsammans står starka. 

Som lagstiftare tar jag framför allt mitt ansvar genom att bilda opinion och driva på lagstiftningen så att svensk polis får verktyg att förhindra och ingripa mot antisemitiskt och annat våld som syftar till att kväva det fria ordet. Utsatta personer, grupper och institutioner måste ges lagliga möjligheter att skydda sig själva. Därför duger det inte att närmast reflexmässigt avvisa allt som har med övervakning och integritetsinskränkningar att göra. Det om något vore att vika ner sig för den militanta fundamentalismen.

Maria Abrahamsson (M)

Riksdagsledamot, ledamot i konstitutionsutskottet

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset