Fusket med livsmedel i Sverige beskrivs som "omfattande". Bland annat har utländskt kött marknadsförts som svenskt. Arkivbild.
Fusket med livsmedel i Sverige beskrivs som "omfattande". Bland annat har utländskt kött marknadsförts som svenskt. Arkivbild.
Brott TT

Ett nittiotal larm om matfusk - bara i år. Fusket kan omsätta miljardbelopp men risken att åka dit är liten och bötesbeloppen små.

Nu går regeringen vidare med planerna på att matfuskare ska kunna dömas till två års fängelse.

Vi måste få stopp på det här, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

Fläskfilé som har färgats och sålts som oxfilé. Hästkött i nötfärslasagne och 19 ton falsk honung. Det är bara några av matskandalerna som avlöst varandra under åren.

Regeringens utredare presenterade i februari i år slutsatsen att straffen för matfusk bör höjas. I dag riskerar svenska handlare som olovligt manipulerar maten på sin höjd böter. Till exempel fick företaget som sålde den falska oxfilén böta 200 000 kronor.

Miljardbelopp

Det nya förslaget är att maxstraffet höjs till två års fängelse när fusket kan innebära fara för människors eller djurs liv eller hälsa.

Vi får via handeln indikationer på att fusket är omfattande. Det finns de som pratar om miljarder men det finns ingen officiell statistik, säger Sven-Erik Bucht.

Straffskärpningen är tänkt att få en avskräckande effekt.

Förslaget välkomnas av Livsmedelsverket som i tio års tid påtalat att en straffskärpning behövs. Möjligheten att döma till fängelse togs bort ur livsmedelslagen 2006.

I år har ett nittiotal fall om misstänkt matfusk kommit till myndighetens kännedom, vilket omfattar stora och små företag, men resurserna för att utreda är små och på myndigheten arbetar endast två personer heltid med ärendena.

Vi hinner inte utreda och lägger saker åt sidan. Man hittar trådar att dra i men hinner inte ta tag i dem, säger Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Ska ske omgående

Regeringen fattar under torsdagen beslut om att skicka lagförslaget vidare till lagrådet. I det ingår också att myndigheternas kontrollanter ska kunna ålägga företag sanktionsavgifter på mellan 1 000 och 100 000 kronor för de som missköter administrativa uppgifter. Enligt landsbygdsministern handlar det om mindre allvarliga företeelser eller slarv.

Sanktionsavgifter kan myndigheter besluta om omgående, säger Sven-Erik Bucht.

Vilka typer av administrativa rutiner som ska kunna bestraffas ska Jordbruksverket och Livsmedelsverket i sin tur ta fram.

Konsumenter måste kunna lita på att Sverige har en hög livsmedelssäkerhet, starkt djurskydd och låg antibiotikaanvändning, ett förtroende som riskerar att urholkas om fusket får fortsätta, enligt landsbygdsministern.

"Italiensk" parmaskinka

Samtidigt som matmanipuleringen i Sverige ofta utförs av organiserad brottslighet importeras fuskmat. I juli i år uppdagades att ost och skinka som påstods vara italiensk parmesanost och parmaskinka var fejk. Dessutom innehöll en "italiensk" hamburgare kött från Storbritannien.

Livsmedelsverket har fått 3,5 miljoner kronor för att utbilda kontrollanter runt om i landet för att upptäcka den här typen av brott, säger Sven-Erik Bucht.

Men myndigheten har bett om mer pengar och enligt Louise Nyholm har man inte hört någonting från regeringen.

Vi skulle behöva ha en verksamhet där vi är snabbrörliga, där vi har resurser att göra de här långa djupgående utredningarna. Matfusk har blivit en lukrativ marknad, säger hon.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Fusket med livsmedel i Sverige beskrivs som omfattande. Bland annat har utländskt kött marknadsförts som svenskt. Arkivbild.
Fusket med livsmedel i Sverige beskrivs som "omfattande". Bland annat har utländskt kött marknadsförts som svenskt. Arkivbild.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset