Matilda Gustavsson får Det gyllene förstoringsglaset för sina artiklar om "Kulturprofilen".
Matilda Gustavsson får Det gyllene förstoringsglaset för sina artiklar om "Kulturprofilen".

I strömmen av metoo-berättelser stannade DN-reportern Matilda Gustavsson upp och riktade fokus mot en person som det cirkulerat rykten kring i flera decennier. Nu belönas hon med Det gyllene förstoringsglaset för sina artiklar om "Kulturprofilen".

Ett antal artiklar om filmproducenten Harvey Weinstein i The New Yorker och The New York Times blir startskottet för metoo-rörelsen. I Sverige publicerades vittnesmål om sexuella trakasserier i första hand på sociala medier men DN-reportern Matilda Gustavsson kände att det fanns ett behov av journalistisk granskning även i Sverige.

– Det kändes lite som en ny sorts journalistik, en som byggde mycket på vittnesmål. Plötsligt var det som borde varit självklart hela tiden självklart, att sexuella trakasserier och övergrepp är någonting som man journalistiskt måste rapportera om. Man fick en ny blick på vad som var möjligt, säger hon.

Det var den 21 november förra året, drygt en månad efter att metoo-rörelsen satt igång, som Matilda Gustavssons artikel om ”Kulturprofilen” publicerades i Dagens Nyheter. Hon jobbade med artikeln i flera veckor och pratade med ett 30-tal personer som berättade om mannen och hans verksamhet. De rykten som funnits kring mannen hade hon hört tidigare och med metoo såg hon en möjlighet att gå till botten med dem.

– Det hade funnits i bakhuvudet. Det var ett par författare som skrev på sociala medier om den här personen. Sen fortsatte jag att jobba med det dygnet runt i flera veckor, säger Matilda Gustavsson.

LÄS MER: Han har gjort det enklare att förstå källkritik på nätet – prisas för sina insatser

Precis som kring Harvey Weinstein har berättelserna kring ”Kulturprofilen” varit något som personer i den svenska kulturvärlden känt till.

– Det var en allmän sanning som var öppen men ändå dold. På Oscarsgalan 2013 skämtade man om Weinstein på ett sätt som visade att alla i branschen var införstådda i det, säger Matilda Gustavsson.

Det svåraste med att berätta historien om mannen var att behöva kräva bevis av personerna som berättade om att de blivit sexuellt utsatta av honom.

– Att behöva vara förhörsledare och ställa kritiska frågor var jättejobbigt. Det är ju aldrig självklart för någon att berätta en sån här grej. Att de utöver det förväntades styrka berättelsen var väldigt jobbigt, säger Matilda Gustavsson.

LÄS MER: Så här följer du Källkritikens dag med din skola

Juryns motivering

När rörelsen #Metoo kom till Sverige blev sociala medier-diskussionen som följde årets viktigaste, och Matilda Gustavsson tog sig an den med källkritiken som verktyg. Tack vare hennes arbete fick kvinnors berättelse ett genomslag de aldrig annars kanske hade fått. I en storm av vittnesmål gick hon till botten med de starkaste, och som ett resultat förändrade hon Sverige.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset