USA:s presidentpar Donald och Melania Trump tillsammans med Kinas president Xi Jinping och första dam Peng Liyuan i Förbjudna staden i Kina i november.
USA:s presidentpar Donald och Melania Trump tillsammans med Kinas president Xi Jinping och första dam Peng Liyuan i Förbjudna staden i Kina i november.
USA TT

Varken Parisavtalet om klimatet eller kärnenergiuppgörelsen med Iran var tillräckligt bra. Frihandelsavtal rivs upp och hotfulla ordkrig förs med motståndare.

Med Donald Trump i Vita huset har USA blivit mer protektionistiskt, oförutsägbart och konfrontativt.

Världen är ingen trevlig plats, genom sin utrikespolitik säger Trump att det inte alltid fungerar att vara bussig, konstaterar Dale Kuehne, professor i statsvetenskap vid Saint Anselm College i New Hampshire.
När det gäller Nordkorea och Palestinafrågan så har USA gått tillbaka till en mer konfrontativ politik, som påminner om den som Ronald Reagan förde på 1980-talet.

Sig själv närmast

Samtidigt, betonar Kuehne, ser Trump sig inte som en världsledare. Det var tydligt i hans installationstal på Capitoliums trappa den där gråa fredagen i Washington DC för ett år sedan. Anförandet handlade i huvudsak om hemlandet – om att sätta "Amerika först". Globalt ville Trump backa ur en rad avtal och konflikter, han betonade vikten av gränsbevakning och att vara sig själv närmast även internationellt.

Bara några månader senare gjorde han tvärtom, då beordrade han en robotattack mot en syrisk flygplats efter uppgifter om att regimen genomfört en gasattack – något företrädaren Barack Obama aldrig gjorde. Och Trump har inte backat ur Afghanistan, trots vallöften om att sätta stopp för USA:s engagemang i konflikten där. Faktum är att han hintat att fler amerikanska soldater kan komma att sändas dit.

Men i övrigt har president Trump i mångt och mycket följt sin isolationistiska agenda, enligt devisen "Gör Amerika stort igen". Under sitt första år sökte Trumpstyret upprepade gånger inrätta inreseförbud mot människor från i huvudsak muslimska länder, vilket utlöste jätteprotester. De första varianterna stoppades i domstol som grundlagsvidriga och bidrog till bilden av Trump som främlingsfientlig. Parallellt har USA:s president sökt stöd för sin kamp mot "radikal islamisk terrorism", bland annat genom två längre rundresor i Mellanöstern och i Asien – där han även sålde försvarsmaterial och andra USA-tillverkade produkter.

Nyckfullt och plötsligt

Den största förändringen med president Trump är ändå den nya hårda ton som nu kommer från Vita huset. Beväpnad med Twitter drar sig Trump inte för att göra personangrepp på andra världsledare eller att, som i höstas, dela ifrågasatta videoklipp från en brittisk islamfientlig organisation. Ordkriget mot Nordkoreas diktator Kim Jong-Un, eller "raketmannen" som Trump kallar honom, upprör världsledare. Och rapporterna om att Trump kallat Haiti, El Salvador och vissa afrikanska nationer för "skithålsländer" har resulterat i en internationell proteststorm.

Donald Trumps karaktäristiska nyckfullhet och oförutsägbarhet har också stor betydelse globalt. Få förstod – mer än några dagar i förväg – att Trump tänkte bryta med decennier av internationell politik och erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. Och plötsligt har USA:s president en mjukare ton när han talar om Kina, till skillnad från valrörelsens hårda utfall mot "valutamanipulatören".

USA ses inte längre som pålitligt, andra länder vet inte var de har oss. Det skadar USA internationellt, säger Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Iowa.

Helt oförändrad

Både Goldford och Kuehne noterar att de som trodde att Trump skulle förändras av det högsta ämbetet fick fel. Affärsmannen, tv-personligheten och presidentkandidaten Donald Trump är densamme som den vi ser som president. Men, säger Kuehne, det kan också vara en fördel.

Om man ska komma någonstans med diplomati måste man veta vilken typ av person man har att göra med, och det vet man med Trump. Om världsledare kan bortse från vissa käpphästar och förhandla om specifika frågor tror jag att de kan komma långt – till exempel när det gäller flyktingfrågan. Faktum är att han är pragmatisk.

Men sådana initiativ måste nog komma utifrån. På Trumps agenda för 2018 syns få internationella punkter, vid sidan av den sedan länge uttalade ambitionen att mäkla fred mellan israeler och palestinier (som bedömare anser punkterades av Jerusalemerkännandet). I stället vill presidenten få till en invandringsreform och en infrastrukturlag – samt hjälpa det egna partiet Republikanerna till segrar i höstens kongressval.

USA:s presidentpar Donald och Melania Trump tillsammans med Kinas president Xi Jinping och första dam Peng Liyuan i Förbjudna staden i Kina i november.
USA:s presidentpar Donald och Melania Trump tillsammans med Kinas president Xi Jinping och första dam Peng Liyuan i Förbjudna staden i Kina i november.
USA:s president Donald Trump.
USA:s president Donald Trump.
USA:s president Donald Trump i Jerusalem i Israel i maj.
USA:s president Donald Trump i Jerusalem i Israel i maj.
President Donald Trump i Riyad i Saudiarabien.
President Donald Trump i Riyad i Saudiarabien.
USA:s president Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-Un på en tv-skärm på en station i Sydkoreas huvudstad Seoul.
USA:s president Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-Un på en tv-skärm på en station i Sydkoreas huvudstad Seoul.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset