Mediecheferna svarar på frågor om såväl interna policys som hur de ser på sina egna klavertramp i samband med #metoo.
Mediecheferna svarar på frågor om såväl interna policys som hur de ser på sina egna klavertramp i samband med #metoo.

I en enkät skickade till åtta av Sveriges största medier, svarar mediecheferna på tre frågor:

1. Vad är du nöjd respektive missnöjd med i er rapportering kring #metoo?
2. Hur ser du på namnpublicering i samband med #metoo? Finns det något ni kunde gjort bättre i er rapportering i detta avseende?
3. Hur har ni förändrat er rapportering om den här typen av ämnen och i era interna policys på arbetsplatsen under året som gått efter det att #metoo startade?

Foto: Metro

Henrik Ek, editionschef, Metro:

  1. Vi gjorde ett väldigt bra jobb med att lyfta metoo som rörelse, är min uppfattning. Jag kan inte se att vi gjorde något fel i det journalistiska arbetet.
  2. Vi har i grunden en restriktiv hållning vad gäller namnpubliceringar, men gjorde några undantag i samband med #metoo. Det är svåra bedömningar, men så här i efterhand ser man att vi lyckades ta rätt beslut.
  3. Som publicister har vi inte förändrat något eftersom vår interna policy höll. Däremot har vi som företag förstås pratat mycket om trygga arbetsförhållanden och att hela tiden jobba för att bli ännu bättre.
Foto: DN

Caspar Opitz, Redaktionschef/Managing Editor, Dagens Nyheter:

  1. Att vi tog metoo på allvar och satte in stark reporterkraft för att granska och bevaka, samt att vi var mycket försiktiga med namngivning och rewrites av andras uppgifter. Missnöjd: Det finns formuleringar och delar i publiceringar som vi kunde ha hanterat på annorlunda sätt.
  2. Vår policy har varit stor försiktighet med namngivning men det har ändå varit svårt för läsarna att förstå varför vi namngivit i det ena fallet men inte i det andra. Vi skulle kunna varit mer transparenta.
  3. Vi har en helt ny och ganska sträng policy kring hur vi ska hantera anonyma källor samt tydliggjort instruktioner om försiktighet med rewrites av andra mediers uppgifter.
Foto: SvD

Fredric Karén, ansvarig utgivare, Svenska Dagbladet:

  1. Att det första stora metoo-uppropet, över 400 kvinnliga skådespelare, valde att gå med sitt upprop #Tystnadtagning i Svenska Dagbladet. Det var startskottet på en mängd upprop som sedan följde från flera yrkesgrupper som visade på vidden av problemen med sexuella trakasserier, övergrepp och härskartekniker i vårt samhälle.
  2. SvD har klandrats i PON för två publiceringar i samband med metoo. Dels Fredrik Virtanen efter vår granskning, dels Martin Timell som vi namngav efter att TV4 meddelat att de plockat bort samtliga hans program. Jag håller inte med om något av klandren, men respekterar besluten. Vi har efter det anonymiserat artikeln och tydligt märkt ut att den klandrats. Vi hade även ett faktafel i granskningen om Virtanen som jag önskar att vi aldrig haft.
  3. Vi har en mer levande diskussion kring namnpubliceringar och har blivit mer restriktiva.

 

Foto: IBL

Lena Mellin, politisk kommentator och stf ansvarig utgivare, Aftonbladet:

  1. Jag är mest nöjd med att vi höll en ganska stram linje när det gäller namnpubliceringar. Mest missnöjd är jag med att vi frångick det vid ett tillfälle och sedan klandrades för det av Pressens opinionsnämnd. Det gällde Martin Timell som vi som sista mediehus i Sverige namnpublicerade sedan Timells huvudsakliga uppdragsgivare, TV4, gick ut med hans namn.
  2.  När det gäller just namnpubliceringar hänvisar jag till ovanstående svar.
  3. En metod vi börjat använda oss av vid känsliga publiceringar är att två personer sätter sig bredvid varandra och läser artikeln högt, rad för rad. Det är effektivt.
Foto: IBL

Karin Olsson, ställföreträdande ansvarig utgivare och kulturchef Expressen:

  1. Vi hade en mycket omfattande och korrekt rapportering. Jag är glad över att vi iakttog försiktighet när vi återgav Aftonbladets Benny Fredriksson-reportage och till exempel avstod uppgifterna på löpet, som senare dementerades av tidningen. Förstås önskar man sig som alltid att man hade ännu fler nyheter och unika ingånga.
  2. De få namnpubliceringar som vi gjorde var väl genomtänkta och avvägda. Men självklart läser vi noga PO:s fällningar av vissa namnpubliceringar och för diskussioner kring dessa.
  3. Generellt tror jag att vi har påverkats av #metoo. Beteenden som tidigare kunde vara normaliserade, är nu föremål för granskning på ett annat sätt.
Foto: Per Bäckstrand/TV4

Viveka Hansson, programdirektör nyheter och samhälle, Tv4:

  1. Jag tycker att vi klarade den svåra balansgången mellan att rapportera om ett pågående nyhetsskede och samtidigt hantera det faktum att TV4 initialt stod i fokus för rapporteringen. Vi kunde ha varit bättre på att förklara olika utgivarbeslut. Det var svårt för allmänheten att förstå mediernas olika strategier kring exempelvis namngivningar.
  2.  Såväl dagspress som etermedier har ju fällts för olika publiceringar. Det måste vi alla ta till oss. Och den analysen är långt ifrån klar.
  3. Vi har redan bra policys kring rapporteringen, och en gemensam utgivarlinje för samtliga nyhetsprogram. Men när det gäller den interna arbetsmiljön på TV4 och rutinerna kring olika typer av ärenden har det hänt mycket. Här har vi ett helt nytt och omfattande regelverk.
Foto: Jan Danielsson/SVT

Charlotta Friborg, ansvarig utgivare, SVT Nyheter:

  1. Jag är nöjd med att vi hade en egen journalistik som kunde visa på de problem som finns när det gäller sexuella trakasserier på arbetsplatser. Jag tycker också att vi på ett tidigt stadium på olika sätt problematiserade fenomenet med uthängningar i sociala medier.
  2. Vi namnpublicerade några personer som förekom i MeToo-rapporteringen. Det var personer med avsevärt inflytande över det offentliga samtalet och vi namnpublicerade först i det läget när deras arbetsgivare agerade mot dem så att de försvann från den offentliga arenan. Det vi nu kan konstatera är att Granskningsnämnden haft en snävare syn på vilka personer som kan definieras såsom makthavare
  3. Vi behöver givetvis förhålla oss till Granskningsnämndens mer snäva definition av vem som är att betrakta som makthavare.

Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio

Björn Löfdahl, programdirektör, Sveriges Radio:

  1. Jag är nöjd med vår rapportering, den har varit mångsidig och frågorna har belysts från olika vinklar av olika redaktioner. Jag vill inte peka ut det ena eller andra som bättre eller sämre.
  2. Det har varit en speciell situation och svårigheterna kring namnpubliceringar har varit uppenbara för redaktionella chefer. Jag tycker att detta har hanterats bra men vi var något överraskade i att vi nyligen fälldes i Granskningsnämnden för en namnpublicering i samband med #metoo. Det kommer därför att vara något vi får diskutera vidare i framtida fall. 
  3. Vad gäller hur vi rapporterar så är svaret nej. Våra public service riktlinjer reglerar hur vi agerar i det redaktionella arbetet. Detta har inte ändrats under året. Den andra delen handlar om interna policies på arbetsplatsen, inte heller där har vi behövt ändra det faktiska sättet hur vi agerar i denna typ av ärenden, men vi har tillsatt flera utbildningsinsatser.

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om medier metoo