Meheret Dawit, 58 år, könsstympades som barn och fick inte veta det förrän hon gick till läkaren i Sverige när hon blev gravid.
Meheret Dawit, 58 år, könsstympades som barn och fick inte veta det förrän hon gick till läkaren i Sverige när hon blev gravid.

Meheret Dawit, 58 år, könsstympades som barn och fick inte reda på det förrän hon själv skulle föda barn i Sverige. Sedan dess har hon kämpat för att ingen annan ska råka ut för samma sak.

Meheret Dawit, 58 år, tillbringade halva sitt liv ovetandes om att hon blivit könsstympad.

Hon är född i Eritrea i en kristen familj och var tre år gammal när familjen flyttade till Etiopien. I båda länderna är könsstympning förekommande. Men det var inte förrän hon som ung vuxen flyttade tillbaka till Eritrea och gick med i motståndsrörelsen som hon kom i kontakt med könsstympningar för första gången. Det var då ett nomadfolk som utförde brutala könsstympningar. Hon berättar om att hon fick bevittna när en höggravid kvinna skulle föda barn och om hur hennes underliv såg brännskadat ut, hur hon inte öppnades upp igen i tid och hur barnet dog på grund av det.

LÄS MER: 38 000 kan ha blivit utsatta i Sverige – här är siffror om kvinnlig könsstympning

Att Meheret Dawit själv blivit utsatt för en typ av könsstympning fick hon inte veta förrän hon kom till Sverige 1980.

– När jag kom till Sverige så blev jag gravid. Jag gick till läkaren och han frågade ”kommer du från Etiopien?”. Jag undrade varför han undrade det och hur han kunde veta det. Han svarade ”för att du är könsstympad”. Han sa att de flesta från just Etiopien tar bort en del av klitoris och att det hade hänt mig.

För henne kom läkarens besked som en chock.

– Jag blev jätteledsen, jag grät och jag visste inte om att det här hade hänt mig. Det var ett trauma. Och sedan den dagen visste jag att jag ville tillbringa resten av mitt liv med att motverka att det här ska hända fler flickor.

LÄS MER: Ministern om könsstympning: Vi måste jobba förebyggande mot problemet

Det var inte förrän hon var i 40-års åldern som hennes mamma kom till Sverige och hon hade möjlighet att fråga ut henne.

– Min mamma blev helt ställd när jag ställde frågan om varför hon hade gjort så här mot mig. Hon sa att hon var väldigt ung, att hon blev bortgift från den byn hon kom i från in till stan där hon inte hade någon familj eller vänner. Det enda hon hade var grannarna, som alla var äldre kvinnor.

 

 

 

 

Hennes mamma sa att hon inte hade en chans mot de äldre kvinnorna.

– Hon hade ingen makt, sa hon. Jag blev offrad för att de skulle gilla henne, för att hon inte skulle bli utfryst och stämplad. Hon lyckades däremot rädda min lillasyster senare.

Meheret Dawit var väldigt liten när hon blev könsstympad. Enligt hennes mamma var hon knappt tre månader gammal.

LÄS MER: Så räddade Abdi-Noor sina döttrar från att könsstympas i Somalia

Meheret Dawit jobbar som lärare i Stockholm och är också ordförande i föreningen eritreanska kvinnor för integration. Utöver det jobbar hon mot könsstympning och hedersvåld i flera organisationer och föreningar. Hon säger att själva tankesättet bakom könsstympning och hedersvåld är densamma.

– Bor man i ett samhälle där det är norm att bli könsstympad så blir man avvikande om man inte gör det. Man blir därför troligtvis inte gift, i ett samhälle där giftermål är så otroligt viktigt. Tyvärr händer det även när de personerna kommer hit till Sverige. Många placeras i samma områden och i de segregerade områdena kan samma typ av press dyka upp, och om man inte är könsstympad så kan det bli så att man bevakas på andra sätt av familjemedlemmar och grannar som håller koll på vad man gör och inte gör, hur man klär sig och så vidare.

Hon säger att problemet ligger i synen på kvinnas sexualitet och att det är den som behöver ändras.

– Folk tror att om man inte är könsstympad så kommer man att springa runt till alla killar som finns. Det är en konstig myt om kvinnlig sexualitet, det handlar inte om något annat. Man måste tala om att det här enbart görs för att begränsa kvinnas sexualitet, punkt slut. Det har ingenting med religion att göra, både kristna och muslimer gör det. Det handlar om hederskulturer där kvinnan inte ska bli en sexuell varelse. Hon ska bara vänta där, bli gravid och föda barn. Hon ska inte ha begär eller njuta av någonting.

Hur tror du att man kan ändra på den här synen?

– Det kommer att ta många år och man måste kämpa på allvar globalt. Och i de länder där det förekommer måste det finnas en lag och ordentligt med utbildning överallt. Det här är inte första gången man har begränsat kvinnor. I Kina hade man fotbinding och det tog 50 år för ett land att bli av med det. Nu handlar det om flera länder med väldigt många olika kulturer.

LÄS MER: Experten: Så hjälper vi könsstympade kvinnor

Det här är kvinnlig könsstympning

  • Den 6 februari är det den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning.
  • Könsstympning innebär att man skär bort delar eller hela yttre könsorganen på flickor. Åldern då ingreppet utförs varierar, liksom typen av ingrepp, vem som utför det och förklaringarna till varför. Kvinnlig könsstympning förekommer bland både kristna och muslimer. Det finns dock inget skriftligt stöd i någon religion för könsstympning. Var och varför sedvänjan, som har utförts i över 2 000 år, uppstod har inte med säkerhet kunnat fastställas.
  • Fler än 200 miljoner flickor och kvinnor som lever i dag har utsatts för någon form av könsstympning i 30 olika länder. Det är vanligast i de västra, östra och nordöstra delarna av Afrika, i vissa länder i Mellanöstern och i Asien, samt hos invandrande från alla dessa länder.
  •  Det finns fyra olika typer av könsstympningar enligt WHO:

Typ I: Borttagande av förhuden runt klitoris och/eller del av eller hela klitoris.

Typ II: Delvis eller helt borttagande av klitoris samt delvis eller totalt borttagande av de inre och yttre blygdläpparna.

Typ III: Delvis eller fullständigt borttagande av inre och yttre blygdläpparna och klitoris, samt att vaginalöppningen sys ihop, vilket även kallas infibulation. Ett litet hål lämnas för att kiss och mensblod ska kunna rinna ut.

Typ IV: Oklassificerade stympningar, allt som inte inkluderas i grupp I–III. Alla andra skadliga ingrepp i de kvinnliga könsorganen av icke-medicinska skäl, till exempel prickning, piercing, sticka med vasst föremål och skrapning.

Källor: Socialstyrelsen,WHO, Unicef, FN, Umo

LÄS MER: Hit kan du vända dig om du blivit könsstympad eller känner någon som blivit det

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset